fbpx
 
25 oktober, 2014

Ingen ungdomsrabatt vid alla dagsböterdomar

En 17-årig pojke som dömts i hovrätten till 30 dagsböter för ringa narkotikabrott överklagade till HD och yrkade att hans ungdom skulle beaktas och straffet sänkas. HD avslår nu pojken överklagan. 

En 17-årig pojke från Landskrona dömdes i tingsrätten för ringa narkotikabrott för att han rökt cannabis. Med hänsyn till hans ålder bestämdes påföljden till 600 kronor i penningböter.

Åklagaren överklagade och menade att pojken skulle dömas till dagsböter.

Hovrätten konstaterade att frågan var hur påföljden skulle bestämmas för en 17-åring när brottets straffvärde för en vuxen gärningsman motsvarade lägsta möjliga antal dagsböter, det vill säga 30. Enligt hovrätten fanns en fast praxis, riktlinjer från Riksåklagaren, att inte ge någon ungdomsrabatt när straffvärdet var 30 dagsböter eller lägre. För brott med ett så lågt straffvärde att det understeg 30 dagsböter användes i stället penningböter.

Hovrätten fann att endast brott med lägre straffvärden än 30 dagsböter borde ge penningböter även för unga lagöverträdare varför 17-åringen istället dömdes till att betala 30 dagsböter.

Sedan 17-åringen överklagat konstaterar Högsta domstolen, HD, inledningsvis att straffvärdet motsvarar 30 dagsböter och frågan i målet är pojkens låga ålder ska leda till ett lindrigare straff.

HD konstaterar att det i förarbetena till brottsbalken inte gjorts något uttalande om ungdomsreduktion vid bötesstraff. Inställningen i rättspraxis och i den juridiska litteraturen är vidare att ingen ungdomsreduktion ska göras av de lägsta bötesstraffen.

För att ändra denna rättstillämpning som idag sker uttalar HD att motsvarande ändring också måste ges tillämpning i fråga om penningböter.

”För att rådande praxis ska läggas om på det sätt som ett bifall till överklagandet förutsätter bör det krävas starka skäl. Några sådana finns inte”, förklarar HD som därför avslår överklagandet och fastställer hovrättens domslut.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Orsaken till att ungdomar upp till 21 år i regel får lägre straff är för att förhindra att de slås ut från samhället, då svensk straffrätt bygger inom en tanke att straffet ska vara reparativt snarare än avskräckande.

 

Foto: TT

Veronica Hult/Vanja Eriksson

vanja.eriksson@blendow.se