fbpx
 
23 december, 2014

Försvaret får allvarlig JO-kritik

En sökande som inte hade antagits till en utbildning hos Försvarsmakten överklagade beslutet till Statens överklagandenämnd. Nämnden ansåg att personen borde ha antagits till utbildningen men Försvarsmakten ändrade ändå inte sitt beslut och får nu allvarlig kritik av chefs-JO Elisabet Fura.

En sökande som hade rätt kvalifikationer och hade klarat antagningstesterna för en specialistofficersutbildning gick ändå inte vidare efter intervju. Försvarsmakten ansåg nämligen att den sökande inte uppfyllde kravprofilen.

Den sökande överklagade Försvarsmaktens beslut till Statens överklagandenämnd.

Nämnden begärde att Försvarsmakten skulle komplettera ärendet med det underlag som myndigheten hade haft tillgång till vid beslutsfattandet – bland annat ett utlåtande från en psykolog och resultatet av intervjun. Men försvaret vägrade att skicka in dessa handlingar med hänvisning till sekretess.

Försvarets bedömning att handlingarna inte kunde skickas in till nämnden skulle dock senare visa sig felaktig.

Så småningom prövade nämnden ärendet utan att ha fullständigt underlag eftersom Försvarsmakten vägrat skicka in de handlingar som nämnden begärt. Nämnden ansåg att den sökande borde ha erbjudits utbildningsplatsen. Därefter fick Försvarsmakten hand om fallet igen.

Eftersom det var försent att erbjuda den sökande en plats på den utbildning som personen enligt överklagandenämnden borde ha fått en plats på valde försvaret att sätta upp personen som sökande för nästa års utbildning. Men året därpå konstaterade Försvarsmakten – igen – att den sökande inte uppfyllde kravprofilen och därför inte kunde erbjudas en utbildningsplats.

Chefs-JO Elisabet Fura vänder sig nu mot den verklighetsbeskrivningen och menar att försvaret låtit sitt eget felaktiga agerande – när alla handlingar inte skickades in till överklagandenämnden – gå ut över den sökande.

Försvarsmakten har vidare gjort gällande att nämnden ”antagligen” hade kommit till samma slutsats som Försvarsmakten, om den hade haft tillgång till det efterfrågade underlaget. Detta resonemang menar Elisabet Fura ger intrycket att Försvarsmakten ansett att beslutet var felaktigt och i sin förlängning att myndigheten därmed inte ansett sig bunden av nämndens beslut. Detta har också visat sig i Försvarsmaktens agerande, när myndigheten valde att inte följa nämndens beslut och på nytt vägra anta personen till den sökta utbildningen.

Försvarsmakten har på det sättet låtit myndighetens egna tillkortakommanden gå ut över den sökande. Genom Försvarsmaktens agerande har den sökande på ett effektivt sätt hindrats att tillvarata sin rätt gentemot myndigheten. Försvarsmakten verkar emellertid vilja tona ner allvaret i den situation som uppstod när myndigheten inte rättade sig efter nämndens beslut.”

Enligt chefs-JO borde försvaret ha erbjudit den sökande en utbildningsplats så snart tillfälle gavs utan att göra någon förnyad prövning. Genom att inte göra det har ”försvarsmakten satt en grundläggande förvaltningsrättslig princip ur spel”, menar JO.

Vad innebär detta i praktiken?

  • JO har till uppgift att granska Sveriges myndigheter, särskilt de med befogenheter gentemot enskilda. Om du anser dig ha blivit felaktigt behandlad av en myndighet går det att kontakta JO och be myndigheten utreda frågan (det är dock ingen garanti). Det gör du här >>> 

 

Foto: KU/TT

Ebba Wigerström/Vanja Eriksson

vanja.eriksson@blendow.se