En bloggare skrev ett inlägg om ett åtal – och blev själv åtalad på grund av inlägget. Mannen frikänns nu dock i hovrätten.
En 63-årig man hade utifrån en artikel i Västerbottens-Kuriren skrivit ett blogginlägg. På sin blogg lade mannen ut att en viss person stod under åtal, varpå mannen dels länkade till själva åtalet och dels länkade till den åtalade mannens Facebook-sida.
Detta föranledde att 63-åringen själv åtalades för brott mot personuppgiftslagen, PuL. Åklagarsidan menade att 63-åringen hade ett tydligt syfte med blogginlägget: att kränka den åtalades personliga integritet. 63-åringen hävdade bestämt att syftet var journalistiskt.
Här aktualiseras den balansgång som råder mellan yttrandefriheten och skyddet för enskildas personliga integritet. Du kan läsa mer om denna juridiska tankenöt här >>
Enligt 63-åringen var avsikten med hans inlägg att kritisera Västerbottens-Kuriren. Han ansåg att tidningen varit ”felaktigt ut” i sin artikel gällande åtalet när det stod att den åtalade var en Umeåbo.
Tingsrätten ansåg att bloggen utifrån lagens definition skulle klassas som journalistisk. Med det sagt så kan det fortfarande på en journalistisk plattform publiceras icke-journalistisk information – som därmed inte får det journalistiska skyddet.
HD har i tidigare praxis uttalat att man inte kan gömma sig bakom ett journalistiskt syfte för att publicera vad som helst. Även under en tydlig journalistisk flag kan exempelvis förtal bli aktuellt.
Men, huvudregeln är fortfarande ganska tydlig. Journalistiska ändamål är oerhört skyddsvärda enligt de regler som finns gällande yttrandefrihet. Yttranden som syftar till att kränka andra är däremot inte speciellt skyddsvärda.
Tingsrätten resonerar kring ifall det aktuella syftet varit att kränka den åtalade mannen eller om syftet varit journalistiskt. Domstolen fastslår till sist att 63-åringens invändning om att syftet var journalistiskt i vart fall inte var helt osannolik.
Även om 63-åringen inte förmått bevisa sitt syfte (vilket ju i regel är svårt att bevisa) så har inte åklagarsidan kunnat motbevisa mannens invändning. I och med att åklagarsidan bär hela bevisbördan i brottmål så frikänner därför tingsrätten mannen.
Det anses helt enkelt inte ställt utom rimligt tvivel att mannen inte haft ett journalistiskt syfte. Domen fastställdes i hovrätten.
Vad som är intressant är att åklagarens gärningsbeskrivning inte innefattade brottet förtal, varför rätten inte får pröva om förtal skett. Detta innebär lite cyniskt sett att 63-åringen skulle kunna ha begått ett brott, men eftersom åklagaren inte utformat åtalet på ett sådant sätt så kan mannen aldrig dömas för brottet.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Jessica Gow/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se
