Skatteverket ansåg att en 18-årig man var solidariskt ansvarig med två bolag att betala skatter och avgifter på över en miljon kronor. Förvaltningsrätten konstaterade att mannen var företrädare för bolagen, och att det inte fanns några skäl att befria mannen från betalningsansvaret. Mannen överklagade till kammarrätten, som nu avslår överklagandet, och betalningsansvaret står därmed fast.
En 18-årig man var firmatecknare och styrelseledamot i två byggbolag som senare gick i konkurs. Skatteverket ansökte vid förvaltningsrätten om att mannen skulle anses vara personligt ansvarig för att betala drygt en miljon kronor i obetalda skatter och avgifter avseende de två bolagen eftersom han varit företrädare för bolagen.
Skatteverket påpekade att det ingår i företrädaruppdraget att se till att skatterna betalas i rätt tid och med rätt belopp, eller att vidta åtgärder för en samlad skuldavveckling med hänsyn till borgenärsintresset. Eftersom inga åtgärder trots detta hade vidtagits, menade skatteverket att mannens underlåtenhet var avsiktlig eller åtminstone grovt oaktsam.
Mannen menade att han inte haft något inflytande i företagen, och att han därmed inte var bolagens ”faktiska företrädare”. När han fått uppdraget som styrelseledamot var han bara 18 år och gick i gymnasiet. Han uppgav att han hade litat på sin pappa som hade bett honom skriva på papper, och att han inte visste var uppdraget innebar. Han hade aldrig utnyttjat inflytandet i bolaget, och hade inte haft tillgång till bolagets bankkonton eller liknande.
Förvaltningsrätten inledde med att konstatera att mannen var legal företrädare för bolagen när skatterna och avgifterna hade förfallit för betalning. Därefter klargjorde domstolen att han inte kunde befrias från ansvar även om hans pappa varit bolagets faktiska företrädare, och att även om han inte utnyttjat inflytandet i bolaget så betyder inte det att han inte haft möjlighet att göra det. Dessutom hade han skrivit under flera ekonomiska handlingar för bolagens räkning, vilket enligt förvaltningsrätten talar för att han varit insatt i bolagens ekonomi.
Mannen hade enligt förvaltningsrätten också ett ägandeintresse i bolagen. Det var inte klarlagt om mannen själv ägde aktier i bolagen eller om det i själva verket var hans pappa som ägde aktierna, men enligt domstolen spelade detta ingen roll. Sammanfattningsvis konstaterade förvaltningsrätten att mannen haft ett sådant betydande inflytande och ekonomiskt intresse i bolagen att han enligt lag var att betrakta som bolagens företrädare. En företrädare kan inte undgå betalningsskyldighet genom att vara passiv, så mannens invändning om att han inte visste vad uppdraget innebar saknar enligt domstolen betydelse. Förvaltningsrätten fann inga skäl att befria mannen från betalningsansvar, utan biföll Skatteverkets ansökan i dess helhet.
Mannen överklagade till kammarrätten, som nu gör samma bedömning som förvaltningsrätten och avslår överklagandet.
_________________________________
Författare: Hannah Renström, Allt om Juridik
Källa: Blendow Lexnova
Beslut: Kammarrätten i Stockholm 3217-19
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
