Servitutsavtal – skapa tydlighet mellan fastigheter
När en fastighet behöver använda en annan fastighets mark – till exempel för väg, vatten, avlopp eller brunn – krävs ett servitut. Ett skriftligt servitutsavtal skapar tydlighet mellan fastighetsägarna och säkerställer att rätten att använda marken är giltig, rättvis och långsiktigt hållbar.
Vad är ett servitut?
Ett servitut innebär att en fastighet (den härskande fastigheten) får rätt att använda en annan fastighets mark (den tjänande fastigheten) för ett särskilt ändamål. Det kan till exempel handla om att anlägga en infartsväg, dra ledningar eller få tillgång till en brunn.
Servitutet gäller fastigheten, inte personen. Det betyder att rätten normalt följer med fastigheten vid försäljning – så länge servitutet är korrekt upprättat.
När behövs ett servitutsavtal?
Servitut används för att skapa tillgång till något som är nödvändigt för att en fastighet ska fungera i praktiken. Vanliga exempel är:
- Rätt att använda en väg som går över grannens mark.
- Rätt att ta vatten från en brunn på annan fastighet.
- Rätt att ha avloppsledning eller elkabel över grannens tomt.
- Rätt att nyttja båt- eller badplats.
Även om parterna är överens muntligt är det viktigt att skriva ett formellt servitutsavtal. Utan ett tydligt avtal kan rättigheterna ifrågasättas om fastigheten byter ägare eller om relationen mellan grannarna förändras.
Skillnaden mellan avtalsservitut och officialservitut
Det finns två typer av servitut:
- Avtalsservitut upprättas genom ett avtal mellan fastighetsägarna. Det är flexibelt, men kräver att avtalet är skriftligt och juridiskt korrekt för att vara giltigt.
- Officialservitut beslutas av Lantmäteriet, ofta i samband med en förrättning. Det registreras automatiskt i fastighetsregistret och gäller tills vidare.
I de flesta fall räcker det med ett avtalsservitut, men det är viktigt att avtalet är tydligt och att det registreras för att skydda rätten långsiktigt.
Viktiga delar i ett servitutsavtal
För att ett servitutsavtal ska vara giltigt och hållbart bör det innehålla:
-
Ändamål: vad servitutet gäller, till exempel väg eller vatten.
-
Omfattning: hur stort område eller vilken del av marken som får användas.
-
Ansvar: vem som står för underhåll och eventuella kostnader.
-
Varaktighet: om avtalet gäller tills vidare eller för en viss tid.
-
Inskrivning: om och hur servitutet ska registreras i fastighetsregistret.
Ju tydligare avtalet är, desto mindre risk för framtida tvist mellan fastighetsägarna.
Vanliga misstag och tvister
Ett vanligt misstag är att förlita sig på muntliga överenskommelser eller otydliga avtal. Det kan fungera så länge relationen mellan grannarna är god – men när en fastighet säljs eller marken förändras kan problemen snabbt uppstå.
Andra vanliga misstag är:
- Avtalet beskriver inte exakt var servitutet gäller.
- Inga regler finns om ansvar för underhåll.
- Avtalet är inte inskrivet i fastighetsregistret.
Utan skriftlig dokumentation blir det svårt att visa vad som gäller, vilket kan leda till tidskrävande och kostsamma tvister.
Hur inskrivning hos Lantmäteriet fungerar
För att ett servitutsavtal ska vara juridiskt bindande och gälla mot framtida fastighetsägare bör det skrivas in i fastighetsregistret. Inskrivningen görs via Lantmäteriet och kräver att avtalet är tydligt, skriftligt och undertecknat av båda parter.
När servitutet är registrerat blir det synligt i fastighetens registerutdrag – vilket ger trygghet både för den som äger marken och den som har rätt att använda den.
Så hjälper Allt om Juridik till
Ett servitutsavtal ska vara både juridiskt korrekt och praktiskt användbart. Hos Allt om Juridik hjälper vi fastighetsägare med frågor inom fastighetsrätt, bland annat att skapa tydliga avtal som reglerar rätten till väg, vatten, brunn eller annan markanvändning – på ett sätt som håller över tid.
Vi hjälper dig med frågor inom affärsjuridik
- Trygghet i varje beslut – Vi säkerställer att du följer lagen och undviker kostsamma misstag.
- Tydliga svar utan krångel – Du får konkret rådgivning som går att agera på direkt.
- Tillgänglig expertis – Våra jurister finns till för dig - hör av dig så berättar vi mer.
Boka rådgivning
Vanliga frågor om servitutsavtal
Ett servitutsavtal är ett skriftligt avtal mellan två fastighetsägare där den ena får rätt att använda den andras mark för ett visst ändamål – till exempel för väg, brunn, avlopp eller ledningar.
Servitut är själva rätten att använda marken, medan servitutsavtalet är den skriftliga överenskommelsen som beskriver hur rätten ska gälla. Servitutet kan antingen beslutas av Lantmäteriet (officialservitut) eller skapas genom ett avtal mellan fastighetsägare (avtalsservitut).
Utan skriftliga regler kan rättigheten ifrågasättas vid försäljning, generationsskifte eller förändrad ägarstruktur. Ett tydligt servitutsavtal skyddar båda parter och skapar trygghet över tid.
Avtalet bör beskriva:
- vad servitutet gäller (t.ex. väg, vatten eller ledning)
- var på marken rätten gäller
- vem som ansvarar för underhåll och kostnader
- hur länge avtalet gäller
- om det ska skrivas in i fastighetsregistret hos Lantmäteriet
Ett avtalsservitut upprättas direkt mellan fastighetsägarna och registreras frivilligt. Ett officialservitut beslutas av Lantmäteriet i samband med en förrättning och gäller tills vidare.
Inskrivning sker hos Lantmäteriet. När avtalet är tydligt och undertecknat kan det skickas in för registrering i fastighetsregistret, vilket gör servitutet bindande även för framtida ägare.


