En kvinna fällde ett trettiotal träd på granntomten. Grannen krävde skadestånd men hovrätten ger nu kvinnan rätt – tomtgränsen var otydlig. Skadeståndstalan ogillades och istället fick grannen som fick sina träd fällda betala 334 250 kronor för kvinnans rättegångskostnader.

En kvinna röjde sommaren år 2012 vass och sly på sin mans fastighet utanför Norrköping. Det visade sig senare att avverkningen också hade skett på granntomten.

Grannen ansåg sig ha blivit av med ett 30-tal träd som tidigare fungerat som vind- och insynsskydd på tomten. Han fick 5 000 kronor i försäkringsersättning, men stämde makarna och begärde ytterligare närmare 60 000 kronor i skadestånd, för den skada som den felaktiga avverkningen inneburit.

Träden saknade i princip helt värde som virke eller bränsle. Tingsrätten godtog dock grannens uppgifter om att de fungerat som en häck och slog fast att avverkningen inneburit en skada värd nästan 50 000 kronor.

Otydlig tomtgräns
Tomtgränsen hade dock var otydligt markerad. Fram till några år före avverkningen hade den dessutom i praktiken saknat betydelse, eftersom grannarna tillsammans och regelbundet ordnat med avverkning i hela det vildvuxna vassområde som sträckte sig över båda tomterna.

I och med tomtgränsens otydlighet fann tingsrätten att inte kvinnan kunde anses ha varit “oaktsam” – och därför inte skyldig att ersätta grannens skada.

334 250 kronor i rättegångskostnader
Grannen överklagade och Göta hovrätt fastställer nu tingsrättens dom. Hovrätten påpekar att grannens gräsmatta varit nedklippt fram till vassområdet och ser ut att bilda en naturlig gräns mot området. Det finns heller inga gränsmarkeringar på platsen.

Hovrätten anser inte att kvinnan haft skäl att anta att träden växte på granntomten eller att hon har varit tvungen att kontrollera hur tomterna egentligen sträckte sig genom en gränsutvisning eller något liknande.

Konsekvensen av dessa två domstolsförhandlingar blev att grannen döms att betala motpartens rättegångskostnader på totalt 334 250 kronor.

Vad innebär detta i praktiken?

• I tvistemål (dvs mellan enskilda personer och företag; exempelvis avtalsbrott, skadeståndsmål, fel i fastighet, etc.) gäller ofta att den som förlorar tvisten får betala motpartens rättegångskostnader. Det är därför ofta en fördel att kunna förlikas och slippa en domstolsprocess – eller allra hellre: göra rätt från början. Du kan undvika dyra tvister genom att använda Allt om Juridiks kostnadsfria avtalsmallar >>
  

Foto: Jonas Ekströmer/TT