fbpx
 
7 februari, 2021

Vid risk för covid behöver inte uppsägningsbesked lämnas personligen

En arbetstagare som uppvisat symptom för covid-19 kunde inte personligen ta emot besked om uppsägning. Arbetsgivaren skickade därför uppsägningsbeskedet som rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress, men eftersom arbetstagaren flyttat utan att meddela företaget fick arbetstagaren ingen avi. Arbetsdomstolen anser att det inte skäligen kunde krävas att uppsägningsbeskedet skulle lämnas personligen och menar att underrättelsefristen började löpa efter det att arbetsgivaren skickat brevet.

En arbetstagare kallades till möte med arbetsgivaren för att personligen delges sin uppsägning, men samma dag sjukanmäldes arbetstagaren på grund av covidsymptom och kunde därför inte ta emot beskedet. Samma dag skickade arbetsgivaren uppsägningsbeskedet som rekommenderat brev med mottagningsbevis till arbetstagarens senast kända adress. På grund av att arbetstagaren flyttat utan att meddela företaget om sin nya adress fick arbetstagaren ingen avi och kunde inte hämta ut posten. Arbetstagaren hade därför ingen möjlighet att göra gällande att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Parterna var oeniga om när underrättelsefristen enligt lagen om anställningsskydd hade börjat gälla. Arbetsdomstolen inleder med att gå igenom de rättsliga utgångspunkterna för underrättelsefristen. Enligt lagen ska arbetstagaren underrätta arbetsgivaren senast två veckor efter uppsägningen om arbetstagaren avser att göra gällande att uppsägningen ska ogiltigförklaras. Har arbetstagaren inte fått något besked om ogiltighetstalan uppgår tidsfristen till en månad från dagen då anställningen upphörde. Om uppsägningen delges med rekommenderat brev anses uppsägningen ha skett tio dagar efter det att brevet lämnades till posten. Arbetsgivaren ansåg att arbetstagarens möjlighet att få uppsägningen ogiltigförklarad var preskriberad medan arbetstagaren menade att tidsfristen inte gällde eftersom arbetstagaren inte fått något besked alls.

Arbetsdomstolens bedömning är att det var skäligt att skicka det rekommenderade brevet, eftersom sjukanmälan gällde en obestämd tid och potentiellt gällde en allmän- och samhällsfarlig sjukdom. Underrättelsefristen om två veckor anses börja löpa tio dagar efter det att arbetsgivaren skickat brevet trots att arbetstagaren inte hämtat ut det, eftersom arbetstagaren inte lämnat uppgifter om sin nya adress till företaget. Att arbetsgivaren begärde mottagningsbevis trots att det inte behövs enligt lag påverkar inte bedömningen.

__________________________________

Författare: Stephanie Ohlsson, Allt om Juridik

Källa: Blendow Lexnova

Foto: Malin Hoelstad / SvD / SCANPIX