En ung kvinna nekades en plats vid Polishögskolan för att hon är transsexuell. Ansvariga tillstår att rekryteringsmyndigheten saknar den kompetens som krävs för att kunna bedöma transsexuella och att det kan leda till att dessa personer diskrimineras vid antagningen.
Det är Sveriges Radios program Kaliber som har gått till botten med fallet. Kvinnan ansågs ha goda meriter och har bland annat arbetat som väktare och brandman.
I psykologens utlåtande efter intervjuerna till polisutbildningen står: “Robin har alltså visat prov på både driftighet, ansvar, utåtriktning och andra goda egenskaper då man ska bedömas som presumtiv polis.”
Anledningen till att Robin inte antas har dock inte med meriter eller lämplighet i sig att göra utan handlar istället om att hon är transsexuell. Psykologen menar att ”den springande punkten” är om Robin landat tillräckligt i sin nya identitet, varför hennes lämplighet bedöms oklar.
Robin sökte flera år i rad till Polishögskolan innan hon till slut kallades till fystester och intervjuer. Testerna gick bra men under intervjun fick kvinnan främst svara på frågor kring hennes könsidentitet och könskorrigering.
Bland annat ska psykologen som intervjuade henne ha frågat om hur hon tänkte göra med omklädningsrummen och hur hon ska byta om på skolan. Vid tiden för rekryteringen hade kvinnan levt som transsexuell öppet i tre år. Hon hade dock ännu inte genomgått den könskorrigerande operationen. Under intervjun ska hon ha blivit ”överöst” med frågor kring könskorrigeringen medan psykologen inte fokuserade någonting på hennes förväntningar på utbildningen eller framtida arbete som polis.
Kvinnan fick alltså senare veta att hon inte kommit in på Polishögskolan då hon inte klarade intervjun.
Kaliber har intervjuat en expert inom området, Cecilia Dhejne, som är överläkare och chef för en psykiatrisk mottagning i Stockholm där man arbetar med könsutredningar. Hon har arbetat med flera hundra personer som korrigerat sitt kön och även forskat om hur det går för transsexuella som genomgått en operation.
Enligt Cecilia Dhejne är det stora steget för en transsexuell person att komma ut och börja leva i det kön som man identifierat sig med. Det hade kvinnan som nekades antagning till Polishögskolan gjort i tre år vid rekryteringstillfället. Hon hade också genomgått hormonbehandling, tränat rösten hos en logoped och påbörjat en könsutredning för att korrigera sitt kön, både juridiskt och fysiskt.
– Alltså personen har en klar kvinnlig könsidentitet och håller på att gå igenom en transiton för att få den kropp som matchar. Så det är inte en identitetsfråga, utan identiteten är klar, säger Cecilia Dhejne.
Kaliber har också intervjuat Rose-Marie Lindgren, chefspsykolog vid rekryteringsmyndigheten, om problematiken i att okunskap kring dessa typer av frågor kan leda till att transsexuella diskrimineras i rekryteringen. Hon bekräftar att myndigheten saknar den kompetens som krävs i dessa fall och menar att det är jättesvårt för myndigheten att bedöma det överhuvudtaget.
På frågan om det inte betyder att man inte har samma möjligheter att komma in på Polishögskolan som alla andra som transsexuell menar Rose-Marie Lindgren att det i förlängningen kan innebära det, men att det inte är en form av diskriminering, då myndigheten redovisar att de faktiskt är osäkra.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Pontus Lundahl/TT
Ebba Wigerström/Vanja Eriksson
