En man påstod att han fått sin taxibil stulen under pistolhot och begärde därför försäkringsersättning av bolaget Folksam i domstol. Hovrätten anser dock inte att mannen lyckats bevisa att han blivit rånad, bland annat för att han varit för oberörd på de övervakningsfilmer som fångat delar av händelsen.
Mannen begärde försäkringsersättning från sitt försäkringsbolag Folksam under påstående att han fått sin taxibil stulen under pistolhot vid en bensinmack i Malmö. Försäkringsbolaget nekade dock mannen ersättning eftersom det menade att det inte framgick av de övervakningsfilmer som fanns från händelsen att det faktiskt varit fråga om ett rån under pistolhot.
Mannen stämde bolaget i Malmö tingsrätt där han vann bifall. Tingsrätten ansåg, trots vissa oklarheter i det beskrivna händelseförloppet och den dåliga kvalitén på övervakningsfilmen, att mannen i vart fall lyckats göra det ”mera antagligt” att ett försäkringsfall förelåg än att så inte var fallet och dömde därför till mannens fördel.
Hovrätten tillämpar högre beviskrav
Folksam överklagade domen till hovrätten, som konstaterar att det beviskrav som tingsrätten ställt upp inte är aktuellt, utan att försäkringstagaren enligt nyare praxis från Högsta domstolen, HD, måste göra det ”klart mera sannolikt” att ett försäkringsfall föreligger än att så inte är fallet för att domstolen ska döma ut försäkringsersättning.
Hovrätten anser att det föreligger flera frågetecken kring händelseförloppet, trots att filmen till stora delar stämmer överens med mannens berättelse.
Bland annat går det på grund av filmens dåliga kvalitet inte att avgöra om rånaren burit vapen. Det faktum att mannen på övervakningsvideon inte visade någon kroppslig reaktion i samband med det påstådda pistolhotet ser hovrätten som en omständighet som talar emot förekomsten av ett vapen. Hovrätten anser därför att mannen inte lyckats bevisa händelsen och ogillar därför hans talan.
Vad innebär detta i praktiken?
Inom försäkringsrätten är huvudregeln att försäkringstagaren har bevisbördan för att ett försäkringsfall föreligger. Normalt sett är beviskravet att försäkringstagaren ska ”styrka” sitt påstående. I vissa särskilda fall används däremot de lägre beviskraven ”klart mera sannolikt” samt ”mera antagligt”. “Mera antagligt” används ofta när det gäller konsumentförsäkringstagare, däremot kan det något högre “klart mera sannolikt” gälla om försäkringstagaren varit närvarande när skadan uppstod.
Foto: Lars Pehrson / TT
Målnummer: T 2622-16
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Pinak Chakraborty
pinak.chakraborty@alltomjuridik.se