Justitieminister Beatrice Ask uppger att Sverige kommer att få tillbaka de skadeståndet på tre miljoner euro som Sverige tvingades betala till EU för att datalagringsdirektivet hade införts för sent. Orsaken är EU-domstolens avgörande där domstolen underkände direktivet.
Datalagringsdirektivet infördes i Sverige – efter stor politisk oenighet – mer än två år för sent. EU-kommissionen menade därför att Sverige inte hade uppfyllt sina fördragsenliga skyldigheter. Sverige fick därför betala skadestånd på tre miljoner euro.
Enligt justitieminister Beatrice Ask har EU-kommissionen nu meddelat att skadeståndet ska betalas tillbaka. Justitieministern uppger detta i sitt svar på frågor om direktivet som ställts av Miljöpartiets Maria Ferm och Vänsterpartiets Jens Holm.
I sitt svar håller justitieministern fast vid att direktivets ogiltigförklarande inte innebär att den svenska lagstiftningen på området automatiskt blir ogiltig. Hon skriver att ”de uppgifter som lagras enligt den svenska lagen är av stor betydelse för polis och åklagare vid utredning av allvarlig brottslighet”.
Direktivet innebär en skyldighet för bland annat teleoperatörer att lagra uppgifter om kommunikation via bland annat telefon, SMS och e-post i minst sex månader. Syftet är att uppgifterna ska finnas tillgängliga för polis och åklagare om de skulle behövas i utredningar om grova brott.
Direktivet har nyligen underkänts av EU-domstolen med motiveringen att det innebär ett synnerligen allvarligt och, i relation till syftet med lagstiftningen, oproportionerligt ingrepp i rätten till respekt för privatlivet och skyddet för personuppgifter.
Enligt EU-domstolen är direktivet inte tillräckligt avgränsat då det inbegriper alla individer och trafikuppgifter. Inte heller anser domstolen att uppgifterna skyddas på ett tillfredsställande sätt.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: TT
Ebba Wigerström/Vanja Eriksson
