fbpx
 
4 maj, 2016

Svenskt bolag tvingas betala 1,3 miljoner dollar i skadestånd

Ett kinesiskt bolag stämde sin svenska avtalspart efter att det svenska bolaget hävt parternas avtal om köp av reservdelar. Nu vinner det kinesiska bolaget i hovrätten och får ett stort skadestånd från det svenska bolaget.

Om en part i ett avtal inte presterar enligt avtalet är det fråga om ett avtalsbrott. Vid grova avtalsbrott kan det uppstå en rätt att häva avtalet.

Ett exempel är vid ett köp. Om varan levereras för sent eller inte håller avtalad kvalitet föreligger ett avtalsbrott från säljarens sida. Hävningsrätt kan då uppstå, men huvudregeln är ändå att köparen bara har rätt till prisavdrag, avhjälpande eller en annan åtgärd. Att avtalet hävs är därmed ”sista utvägen”.

Om någon häver ett avtal där hävningsrätt egentligen saknats är det tvärtom den hävande parten som gör sig skyldig till avtalsbrott.

Kinesiskt bolag stämde svenskt bolag

Ett kinesiskt bolag stämde ett svenskt bolag vid Gävle tingsrätt under 2013. Det kinesiska bolaget hade ett avtal med det svenska om att de skulle leverera reservdelar till stenkrossar.

Det svenska bolaget hade dock hävt köpet eftersom man ansåg att materialblandningen i produkterna inte hade haft rätt karaktär. Halterna av mangan och krom hade inte varit korrekta, hävdade det svenska bolaget.

Det kinesiska bolaget ansåg att så inte var fallet och stämde därför det svenska bolaget på 1,3 miljoner kronor. Bland annat hävdade bolaget att reklamationen hade inkommit för sent, varför hävningsrätt saknats.

Tingsrätten gick på svenska bolagets linje

En viktig parameter i sammanhanget att förstå är att när det gäller brottmål ställs beviskraven extremt högt. Det måste vara ”ställt utom allt rimligt tvivel” att den åtalade har gjort sig skyldig till det som åklagaren påstår. Om det bara anses sannolikt eller mycket troligt får inte domstolen fälla.

I civilmål däremot, som skadeståndstvister, är läget annorlunda. Här ställs beviskraven väsentligt lägre.

I tingsrätten tyckte domstolen att det svenska bolaget hade presenterat tillräckligt mycket bevisning för att det skulle anses ”övervägande sannolikt” att materialblandningen var felaktig.

På grund av detta drog rätten slutsatsen att det hade förelegat fel i de levererade produkterna och att det därmed var fråga om ett avtalsbrott.

Tingsrätten konstaterade även att det borde ha varit omöjligt för det kinesiska bolaget att omedvetet under en längre tid ha tillverkat gjutmassor med en materialmixtur på ett sätt som avvek från vad som hade avtalats.

Det kinesiska bolaget kunde därför inte åberopa för sen reklamation, fastslog domstolen. Det svenska bolaget hade därmed haft rätt till både prisavdrag och hävning av kommande leveranser.

Hovrätten gör annan bedömning

Nu har Hovrätten för Nedre Norrland prövat tvisten, efter att det kinesiska bolaget överklagade tingsrättens dom.

Det kinesiska bolaget hade åberopat vissa mätresultat där det framgick att halterna av krom och mangan visserligen hade varierat. Detta ansåg rätten ”i viss mån” talade för att det svenska bolaget hade rätt i att det funnits brister i tillverkningsprocessen.

Hovrätten ansåg dock sammantaget, tvärt emot tingsrätten, att inte det svenska bolaget lyckats presentera tillräckliga bevis för att rätten ska kunna fastställa att de levererade produkterna varit felaktiga.

Det svenska bolaget blir därför skyldigt att ersätta den skada som det kinesiska bolaget lidit till följd av avtalsbrottet. Det kinesiska bolaget hade ett stort antal tillverkade, men inte levererade produkter (eftersom dessa skulle ha skickats till det svenska bolaget). Dessa produkter hade inte heller kunnat säljas till någon annan.

Mot bakgrund av detta dömer nu hovrätten till det kinesiska bolagets fördel och det svenska bolaget tvingas betala 1,3 miljoner amerikanska dollar samt drygt en miljon kronor motsvarande det kinesiska bolagets rättegångskostnader.

Vad innebär detta i praktiken?

  • För att få häva ett köpavtal krävs i regel att det förelegat ett ”väsentligt avtalsbrott”. Ett avtalsbrott anses väsentligt enligt den internationella köplagen (CISG) väsentligt om det medför en sådan olägenhet för motparten att det i huvudsak berövar honom eller henne vad han eller hon hade rätt att vänta sig enligt avtalet.
  • Avtalsbrottet är dock inte väsentligt om den part som är skyldig till avtalsbrottet inte förutsåg och en förnuftig person i samma ställning, under samma omständigheter, inte heller skulle ha förutsett ett sådant resultat, enligt CISG.

 

Foto: Henrik Montgomery/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Nils1.3

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se