Skatteverket sätt att hantera misstänkta skattebrottslingar på saknar stöd i lagen. Det skriver Dagens Industri som har tagit del av myndighetens interna regler.
Inom juridiken finns en princip som kallas ne bis in idem. En gärning ska inte kunna bestraffas två gånger. Tidigare medgav svensk rätt att skattebrottslingar både fick skattetillägg, men också kunde riskera fängelsestraff. Europadomstolen för mänskliga rättigheter (i Strasbourg) började svänga i sin praxis gällande bedömningen i skattebrott, vilket gjorde att Haparanda tingsrätt 2013 bedömde att rättsläget hade blivit osäkert och hänsköt ett skattebrottsmål till EU-domstolen (i Luxemburg) för att få frågan utredd.
EU-domstolen uttalade då att den svenska ordningen med både skattetillägg och annan påföljd, som fängelse, var att betrakta som två bestraffningar för samma brott – och att Sverige därmed bröt mot de mänskliga rättigheterna. I och med detta dömde Haparanda tingsrätt tvärtemot den dåvarande svenska regleringen. Högsta domstolen tog senare upp fallet och ändrade sin praxis.
Konsekvensen blev att ett stort antal fällda skattebrottslingar, som betalat skattetillägg och avtjänat fängelsestraff kunde begära resning. Eftersom fängelsestraffet är svårt att “ta tillbaka” fick de allra flesta tillbaka stora mängder pengar från staten. Detta eftersom deras bestraffning stridit mot mänskliga rättigheter.
Sedan dess har Skatteverket tagit fram en egen ny praxis i väntan på ny lagstiftning.
Enligt DI gör Skatteverket en brottsanmälan när den undandragna skatten uppgår till tio prisbasbelopp – alltså cirka 450 000 kronor – i stället för att omedelbart besluta om skattetillägg. Man måste välja en av vägarna, så att säga.
– När vi är i den här situationen måste vi någon gång ta ställning till om vi ska göra ett skattetillägg och därmed ta bort möjligheten att göra en brottsanmälan, säger Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson till DI.
Att inte ta ut skattetillägg strider mot nuvarande lag men Skatteverket menar att man inte har något annat val. Detta eftersom den svenska regleringen ännu inte uppdaterats och rent krasst strider mot Europakonventionen.
– Egentligen är åklagarna skyldiga att inleda förundersökning om det finns misstanke om brott, samtidigt är vi skyldiga att påföra skattetillägg. De här intressena står emot varandra. Vi har gjort bedömningen att vi kan göra det på det här sättet, säger Ingemar Hansson till DI.
Enligt finansminister Magdalena Andersson är planen att den nya lagstiftningen ska vara på plats 1 januari 2016.
Vad innebär detta i praktiken?
- Domstolar och myndigheter ska alltid följa svenska lagar, förordningar och föreskrifter. Men i vissa fall kan det finnas rättsregler som säger emot varandra. Om en förordning går i strid med lag går lagen före, om en lag strider mot grundlag ska den inte tillämpas, etc. Eftersom Sverige är förbundet att följa både Europakonventionen och EU:s regler gäller också att domstolar och myndigheter är skyldiga att inte tillämpa svensk lag om denna skulle strida mot Europa- eller EU-rätt. Eftersom rättsläget gällande skattebrott tydligt blivit klarlagt måste Skatteverket ändra sina rutiner, trots att detta de facto strider mot nu gällande svensk lag.
Jaqueline Balcer Bednarska/Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se