fbpx
 
13 april, 2015

Svenska reglerna generösare än EU-reglerna

EU:s medlemsländer får ha ett generösare skydd för upphovsrättshavares rättigheter än vad EU:s direktiv stadgar. Det slås fast i ett förhandsavgörande som Högsta domstolen begärt sedan en svensk man spritt länkar från TV-bolaget Canal+.

En man dömdes i tingsrätten för brott mot upphovsrättslagen. Påföljden blev dagsböter och han skulle också betala intrångsersättning till Canal+ för att han spridit länkar till TV-kanalens betalsändningar av ishockeymatcher på nätet.

Hovrätten bedömde dock att ishockeysändningarna inte hade så kallad verkshöjd. Detta innebär att det litterära eller konstnärliga verket i fråga är så pass unikt och ”konstnärligt” att det bör erhålla skydd.

Istället ansåg domstolen att spridningen gjorde intrång i bolagets så kallade närstående rättigheter. Exempel på närstående rättigheter är en artists framförande av en låt någon annan har skrivit, eller ett fotografi som inte är ett konstverk.

Frågan ansågs dock så oklar att Högsta Domstolen meddelade prövningstillstånd och bad därefter att få ett förhandsavgörande från EU-domstolen, för att få frågan utredd.

Mer omffattande skydd
Den svenska upphovsrättslagen ger nämligen ett mer omfattande skydd för just närstående rättigheter än vad som ges i EU:s upphovsrättsdirektiv.

HD frågade därför EU-domstolen om direktivet var ett hinder för att ha nationell lagstiftning som är mer omfattade än direktivet.

EU-domstolen konstaterar att syftet med direktivet bara är att få till en sådan harmonisering av upphovsrätt och närstående rättigheter som krävs för att den inre marknaden ska fungera bra.

Syftet har alltså inte varit att ta bort alla skillnader mellan de nationella lagarna när det gäller omfattningen av det skydd som medlemsstaterna skulle kunna ge rättsinnehavare, menar EU-domstolen.

 

Vad innebär detta i praktiken?

  • När EU-rätt ska tolkas kan svenska domstolar välja att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Detta innebär inte att EU-domstolen dömer i det svenska fallet – det är den nämligen inte behörig att göra – utan endast att den klargör hur vissa bestämmelser ska tolkas. Svaret får sedan den nationella domstolen applicera på det aktuella fallet.

Foto: Peter Hoelstad/TT

Nils.

Karin Hassel/Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se