fbpx
 
2 februari, 2015

Styrelseledamot slöt avtal för föreningen – var inte behörig

En styrelseledamot i en bostadsrättsförening ingick ett avtal med ett par som var bostadsrättshavare i föreningen. När oenigheter uppstod kring avtalet uppkom tvist kring om styrelseledamoten varit behörig att ingå avtal för bostadsrättsföreningens räkning.

Styrelseledamoten ingick avtal med två medlemmar om att föreningen skulle utföra vissa arbeten i parets bostad. Arbetena försenades dessvärre kraftigt och paret hade då enligt avtalet rätt till ett förseningsvite på 665 000 kronor.

Paret hävdade dock att ledamoten saknat behörighet att ingå avtalet för föreningens räkning, med resultatet att avtalet inte kunde göras gällande mot föreningen. I ett sådant läge kan ersättningskrav riktas mot den som obehörigen gett sken av att handla å annans vägnar. Paret krävde därför att han personligen skulle betala skadestånd motsvarande vitesbeloppet.

Ledamoten påstod tvärtom att föreningen var bunden av avtalet eftersom han hade uppdragsfullmakt från föreningens styrelse att sköta den praktiska verksamheten.

Det blev alltså en fråga för domstolen att avgöra om ledamoten varit behörig att sluta avtalet eller inte.

Som huvudregel gäller att en styrelse behöver vara representerad av minst hälften av dess ledamöter för att vara beslutsför. Det finns dock inga hinder mot att styrelsen ger i uppdrag till en enskild ledamot att sluta avtal, exempelvis göra inköp eller ingå kontrakt.

Tingsrätten framhöll att inget styrelsebeslut kring uppdragsfullmakten hade protokollförts. Visserligen framgick att alla styrelsemedlemmarna ansåg att ledamoten i fråga hade uppdragsfullmakt. Detta räcker emellertid inte för att bevisa att det funnits ett styrelsebeslut. Tingsrätten ansåg därför att ledamoten saknade fullmakt och att paret med hänsyn till omständigheterna i fallet inte borde ha insett detta. Rätten fann således att ledamoten var skadeståndsskyldig gentemot paret.

Domen överklagades och hovrätten ansåg, liksom tingsrätten, att ledamoten inte varit behörig att ingå avtalet. Hovrätten menade till skillnad från tingsrätten att viss undersökningsplikt förelåg för paret vid avtalsslutet. Eftersom de inte på något sätt kontrollerat ledamotens behörighet att ingå avtal, hade de inte uppfyllt undersökningsplikten, ansåg hovrätten. Domstolen biföll därför överklagande från styrelseledamoten och upphävde skadeståndsskyldigheten. Paret överklagade men Högsta domstolen beslutar nu att inte meddela prövningstillstånd i målet och hovrättens avgörande står därmed fast.

Vad innebär detta i praktiken?

  • För att få ingå avtal i annans namn för annans räkning krävs en giltig fullmakt. Det finns flera olika typer av fullmakt. En uppdragsfullmakt är en fullmakt som anses följa automatiskt med uppdraget och partsförhållandet. I regel följer av exempelvis en VD-tjänst en behörighet att ingå avtal för företagets räkning, även om detta inte uttryckligen nedtecknats i anställningsavtal eller liknande.
  • Om någon är behörig att ingå avtal för annans räkning (exempelvis en VD som gör en upphandling för företaget), men överskrider sina befogenheter (ex. går utanför instruktion om prisram från styrelsen) kan avtalet ändå bli bindande. Om motparten däremot insåg eller borde ha insett att personen överskred sin befogenhet gäller dock inte avtalet, detta kan ibland medföra en viss undersökningsplikt. Om en företrädare däremot handlar helt utanför sin behörighet binds inte huvudmannen, oavsett motpartens goda tro.
  • Här kan hittar du gratis mallar för fullmakter.

 

bostader2

Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se

Nils