fbpx
 
7 april, 2015

Restaurang fick 136 miljoner i skadestånd.

Stockholms stad sade upp ett hyresavtal med ett restaurangbolag som drev verksamhet i stadshuset. Hovrätten slår nu fast att kommunen inte har haft sakliga skäl att säga upp avtalet. Bolaget – som förknippades med bland annat Nobelfesten – har dessutom förlorat ”goodwill” anser domstolen. Stockholms stad döms att betala totalt 136 miljoner kronor i skadestånd.

1997 ingick Stockholms stad ett avtal med restaurangbolaget.

Uppsägningstiden var tolv månader och förlängningstiden vid utebliven uppsägning var 60 månader. I en bilaga till avtalet angavs att bolaget var skyldigt att svara för all slags servering inom stadshuset.

Kommunen sa upp avtalet ”till upphörande och avflyttning” i december 2009. Skälet till att förlängning inte medgavs var att tjänsterna för restaurangverksamheten i Stadshuset skulle upphandlas i enlighet med lagen om offentlig upphandling, LOU.

Restaurangbolaget deltog i upphandlingen men vann inte.

”Blandat avtal”
Restaurangbolaget hävdade att kommunen inte hade haft sakliga skäl för att upplösa hyresförhållandet och att kommunen därför var skyldig att ersätta bolagets förluster till följd av upplösandet. Bolaget stämde därför kommunen vid Stockholms tingsrätt.

Stockholms tingsrätt konstaterade inledningsvis att det var fråga om ett blandat avtal, som hade element av både lokal- och tjänstupplåtelse. Tingsrätten slog dock fast att det bärande elementet var lokaldelen och att hyreslagstiftningen (12 kapitlet jordabalken) skulle tillämpas på avtalet.

Vid en sammantagen bedömning kom tingsrätten fram till att kommunen inte hade haft sakliga skäl att säga upp avtalet och att kommunen därför skulle ersätta restaurangbolaget med drygt 80 miljoner kronor.

”Undvika olagligt statsstöd”
Domen överklagades till Svea hovrätt som nu slår fast att avtalet mycket riktigt ska bedömas i enlighet med hyreslagstiftningen.

Kommunen hävdade att avtalet sades upp för att undvika olagligt statsstöd.

Detta framstår dock enligt hovrätten  som en efterkonstruktion, speciellt då representanter för kommunen uppgivit att syftet med uppsägningen var att kommunen ville försöka få en högre ersättning för nyttjandet.

Hovrätten skriver dessutom att de aktuella tjänsterna inte omfattas av LOU och att kommunen saknat grund att säga upp avtalet. Kommunen är därmed ersättningsskyldig enligt jordabalkens regler om obefogad uppsägning.

Ersättning kan enligt jordabalken – utöver en årshyra – utgå i skälig omfattning för bland annat rörelseskada, förlust av goodwill och flyttningskostnader.

”Förslust av goodwill”
Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att restaurangbolaget även bör få ersättning för förlust av goodwill.

Restaurangrörelsen var starkt förknippad med verksamheten i Stadshuset och Nobelfesten. Hovrätten anser det visat att detta har haft en positiv inverkan på omsättningen och att bolaget därför är berättigad till förlust av goodwill.

Sammanlagt ska ersättningen uppgå till drygt 136 miljoner kronor. Av dessa utgör rörelseskadan cirka 132 miljoner kronor.

Vad innebär detta i praktiken?

  • När du ska säga upp eller omförhandla ett hyreskontrakt är det viktigt att du gör rätt. Hyresgästen har i normalfallet rätt till besittningsskydd, vilket innebär att hyresgästen har rätt att få sitt avtal förlängt – trots att det löper ut. Vid bostadshyra har hyresgästen normalt rätt att bo kvar, medan du vid lokalhyra kan ha rätt att tvinga hyresgästen att flytta – men till en hög kostnad.

 

 

Foto: Robin Haldert/TT

 

Nils.

Sara Hovi/Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se