fbpx
 
23 mars, 2017

Slöjförbud kan vara tillåtet enligt EU-domstolen

Efter att en fransk kvinna blivit uppsagd för att hon burit slöja har nu EU-domstolen provat fallet. Domstolen anser att ett slöjförbud i vissa lägen kan vara tillåtet.

I Frankrike har ett drama med stor relevans även för Sverige nyligen utspelat sig. En kvinnlig anställd på ett datakonsultbolag blev, efter klagomål från en kund, uppsagd för att hon trots flera tillsägelser fortsatt bära muslimsk huvudduk. Kvinnan stämde därefter bolaget för diskriminering. På grund av oklarheter i lagstiftningen skickade Högsta domstolen i Frankrike vidare fallet till EU-domstolen för prövning.

EU-rätten är överordnad den nationella rätten

Sedan Sveriges inträde i EU 1995 måste all svensk lag stå i överensstämmelse med lagstiftningen på EU-nivå. Detsamma gäller alla medlemsländer i EU. Den diskrimineringslagstiftning som Frankrike har bygger, liksom Sveriges, i grunden på EU-bestämmelser. När det råder oklarhet hur den nationella rätten förhåller sig till EU-rätten kan en nationell domstol skicka vidare frågan till EU:s egna domstol för vad som kallas för förhandsavgörande. Så har alltså skett i detta fall. EU-domstolens prövning består då endast i hur något ska tolkas, och inte själva sakfrågan. Utslaget är sedan bindande för medlemsstaterna.

Slöjförbud kan vara tillåtet

Diskrimineringslagstiftningen på EU-nivå förbjuder som huvudregel diskriminering i arbetslivet på bland andra religiösa grunder. Från det görs ett par undantag. Särbehandling kan vara tillåtet om det utgör ett ”verkligt och avgörande yrkeskrav på grund av yrkesverksamhetens natur eller det sammanhang där den utförs”. EU-domstolen konstaterar dock att en kunds önskemål om att någon inte ska bära muslimsk huvudduk, som var fallet här, inte utgör ett sådant yrkeskrav som kan motivera en särbehandling.

Ett annat undantag från diskrimineringsförbudet är om det på arbetsplatsen finns ordningsregler som gäller alla anställda. Om en sådan allmänt hållen regel särskilt träffar en viss religion kan det dock röra sig om indirekt diskriminering, som enligt EU-rätten är förbjuden. Detta såvida inte regeln har ett ”berättigat mål” och regeln är ett ”lämpligt och nödvändigt medel” för att uppnå det. Enligt EU-domstolen kan till exempel en neutralitetspolicy i förhållande till företagets kunder utgöra ett sådant tillåtet undantag.

EU-domstolen kan genom utslaget sägas ha öppnat dörren för ett förbud mot religiösa symboler, inklusive muslimska huvuddukar. Vad som i praktiken gäller återstår dock att se. Hur det gick för den franska kvinnan förtäljer dock inte historien. Frågan om det faktiskt utgjorde diskriminering när kvinnan avskedades ska nu avgöras av den nationella domstolen.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Den nationella rätten, som för Sveriges del i det här fallet är diskrimineringslagen, måste överensstämma med den överordnande EU-rätten för att den ska gälla.
  • Enligt EU-domstolens tolkning av diskrimineringslagstiftningen på EU-nivå kan ett slöjförbud på en arbetsplats vara tillåten, om det sker i enlighet med vissa krav.

 

Foto: Carina Johansen/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Linus Ekström

linus.ekstrom@alltomjuridik.se