En gymnasieelev blev kontaktad av Skolverket sedan han hade skrivit om ett nationellt prov på sin blogg. Skolverket ville att han skulle radera uppgifterna. JO väljer nu att inte kritisera Skolverket men skriver: “Det talar starkt för att han uppfattade att Skolverket ansåg att han hade gjort sig skyldig till sekretessbrott. Detta är naturligtvis inte tillfredsställande”.
Det var i maj förra året som eleven skrev ett inlägg på sin blogg som riktade sig mot Skolverket och hur de nationella proven var utformade. Han startade också en namninsamling mot Skolverket.
Några dagar efter publiceringen av blogginlägget kontaktades han av Skolverket via e-post.
Personen som kontaktat honom arbetar som undervisningsråd hos Skolverket. Han bad att eleven skulle kontakta honom snarast angående inlägget eftersom eleven publicerat uppgifter kring ett specifikt prov.
I e-postmeddelandet skrev undervisningsrådet:
”Nu lämnar du dock i din text ut information om enskilda prov som kan komma att återanvändas av Skolverket. Detta är problematiskt. Vi skulle därför vilja be dig kontakta oss snarast på telefon.”
Eleven ringde därför upp Skolverket och spelade in samtalet. Undervisningsrådet ska först ha bett honom att ta bort de uppgifter som rörde det specifika provet eftersom de omfattades av sekretess och sedan sagt att Skolverket skulle ta kontakt med jurister för att se vilka åtgärder som kunde bli aktuella.
Enligt inspelningen ska undervisningsrådet ha sagt:
”Ja, alltså jag uppmanar dig att ta bort dem eftersom de är sekretessbelagda. Du/det bryter mot sekretess. Men vi kommer ju naturligtvis inte att polisanmäla detta på något sätt, eftersom du inte är en myndighet på något sätt. Men vi vore ju väldigt glada om du ändrar i texten så att du inte avslöjar vad det är man ska göra i proven.”
Kort efter telefonsamtalet skickade eleven ett nytt e-postmeddelande till Skolverket. Av meddelandet framgår att eleven tror att han blivit anklagad för ett brott och han undrar på vilket sätt myndigheten anser att han brutit mot offentlighets- och sekretesslagen.
Undervisningsrådet svarar i ett e-postmeddelande kort efteråt och klargör att eleven inte är misstänkt för något brott och att syftet med samtalet inte varit att få honom att känna sig anklagad.
I anmälan till JO skriver eleven att det var obehagligt att som minderårig elev bli kontaktad av Skolverket och uppmanad att radera information från en privat webbplats. Eleven uppger att han kände det som att myndigheten försökte inskränka hans yttrandefrihet.
Han skriver att han anser att Skolverket borde ha kontaktat hans vårdnadshavare eller gjort en polisanmälan snarare än kontaktat honom direkt. Dessutom påpekar han att han inte fått någon information om att elever inte får diskutera de nationella proven innan han blev kontaktad av Skolverket.
Undervisningsrådet vid Skolverket har också fått yttra sig till JO. Han uppger att han och hans chef kom fram till att de skulle ta kontakt med eleven via e-post och be honom att ringa dem, för att ge honom möjlighet att ha en vårdnadshavare eller lärare närvarande vid telefonsamtalet.
Undervisningsrådet menar också att de bedömde att eleven, som var 17 år vid tillfället, var tillräckligt gammal och mogen för att de skulle kunna ta kontakt med honom direkt.
Justitieombudsmannen Lilian Wiklund uttalar sig nu om fallet och hon anser inte att det finns skäl att rikta någon kritik mot Skolverket. Däremot menar hon att undervisningsrådet kunde ha uttryckt sig annorlunda.
Hon skriver:
”Utifrån vad som har kommit fram om telefonsamtalet och kontakterna i övrigt har jag förståelse för att eleven kan ha tagit illa vid sig. Det e-postmeddelande som eleven skrev i anslutning till samtalet talar starkt för att han uppfattade att Skolverket ansåg att han hade gjort sig skyldig till sekretessbrott. Detta är naturligtvis inte tillfredsställande.”
Vad innebär detta i praktiken?
- JO:s jobb är att granska myndigheter och kritisera de som inte följer gällande rätt. På myndighetens hemsida finns en guide för hur du som är missnöjd med en myndighets agerande kan lämna in ett klagomål, som senare kan leda till utredning och eventuell kritik >>>
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ebba Wigerström/Vanja Eriksson