fbpx
 
9 april, 2021

Skådespelare var arbetstagare – inte uppdragstagare

Under tre månader medverkade en skådespelare i uppsättningen av en teaterpjäs. Föreställningarna skulle börja när pandemin slog till, men blev inställda. Arbetsdomstolen betraktade skådespelaren som arbetstagare och inte uppdragstagare. Därför fick skådespelaren rätt till lön fram till och med de inställda föreställningarna.

En ideell förening inom teater skulle under mars 2020 sätta upp en föreställning. Föreningen träffade avtal med en skådespelare om att delta i repetitioner och föreställningar under månaderna januari, februari och mars 2020. På grund av pandemin hann bara föreställningen ha premiär innan resterande föreställningar blev inställda.

Skådespelaren begärde rätt till utebliven lön med semesterersättning fram till den sista föreställningen, alltså den sista arbetsdagen. Detta eftersom skådespelaren ansåg sig vara en arbetstagare. Föreningen menade däremot att betalning inte skulle ske förrän alla föreställningar var spelade, eftersom det stod i avtalet. Enligt föreningen var överenskommelsen inte något anställningsavtal, utan ett uppdragsavtal. Skådespelaren hade, enligt föreningen, därför varken rätt till begärd lön eller semesterersättning.

Arbetsdomstolen prövade frågan om skådespelaren var att anse som en arbetstagare, vilket sker efter en helhetsbedömning av olika omständigheter i fallet. Bland annat om arbetet sker under huvudmannens ledning och kontroll, varaktigheten i arbetsförhållandet, sysselsättningsgraden och formen av ersättning. Om den arbetspresterande bedöms vara en arbetstagare är lagen om anställningsskydd tillämplig. Det gäller även om huvudmannen och den arbetspresterande parten valt att rubricera avtalet som ett uppdragsavtal.

Det förelåg omständigheter i fallet som talade för att det kunde vara ett anställningsavtal eller ett uppdragsavtal, men Arbetsdomstolen bedömde att skådespelaren var en arbetstagare. Främst på grund av att föreningen ytterst ledde och kontrollerade arbetet, att föreningen tillhandahöll den utrustning som var nödvändig och att skådespelaren under arbetet varit inordnad i föreningens verksamhet. Den rättsliga utgångspunkten är att arbetstagare tjänar in lön allteftersom arbete utförs och att arbetstagare har rätt till semesterersättning.

_____________________________________

Författare: Stephanie Ohlsson, Allt om Juridik

Källa: Blendow Lexnova

Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX