En HIV-positiv kvinna som åtalats sedan hon haft oskyddat sex med en man vid upprepade tillfällen friades helt i tingsrätten. En oenig hovrätt gör nu delvis en annan bedömning och dömer kvinnan till villkorlig dom och dagsböter.
En man polisanmälde en kvinna och påstod att hon haft oskyddade samlag med honom utan att berätta att hon var infekterad med HIV. Kvinnan åtalades för försök till grov misshandel, i andra hand framkallande av fara för annan.
Vid huvudförhandlingen ändrade sig mannen och berättade att han kände till kvinnans HIV-infektion före det första samlaget, men gjort polisanmälan på grund av svartsjuka.
Tingsrätten konstaterade att det vid de oskyddade samlagen funnits viss, men inte avsevärd, risk för smittöverföring. Rätten fann även att den tilltalade “hyst varma känslor” för mannen, vilket gav stöd för att hon genomfört samlagen i förlitan på att någon smittöverföring inte skulle ske.
Därför ansågs det inte styrkt att kvinnan haft uppsåt att överföra HIV-smitta, och åtalet för försök till grov misshandel ogillades. Gällande åtalet för framkallande av fara för annan ansåg tingsrätten att mannens samtycke haft ansvarsbefriande verkan eftersom smittorisken inte varit så hög. Med anledning av detta ogillades även åtalet i den delen.
Hovrätten delar tingsrättens bedömning avseende kvinnans uppsåt till att överföra smitta, men dömer henne för framkallande av fara för annan.
Domstolen anger att frågan om ansvarsbefriande samtycke förelegat ska bedömas efter allvaret i faran och risken för att faran skulle förverkligas. Rätten konstaterar att HIV-infektion är en mycket allvarlig sjukdom. Till skillnad från tingsrätten anser domstolen att smittorisken i det aktuella fallet var så pass hög under perioden då kvinnan var obehandlad för HIV-infektionen, 1 på 1 000 vid oskyddat samlag, att mannens samtycke inte haft ansvarsbefriande verkan.
Efter att kvinnan började äta bromsmediciner sjönk dock smittorisken så pass att samtycket ska anses ansvarsbefriande. Kvinnan döms därför nu för framkallande av fara för annan för den period då hon inte åt bromsmediciner. Påföljden bestäms till villkorlig dom och dagsböter.
Två nämndemän är skiljaktiga och vill fastställa tingsrättens dom.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: TT
Karin Hassel/Vanja Eriksson
vanja.eriksson@blendow.se
