fbpx
 
28 januari, 2015

Lagrådet ska granska ledningsrätt för tomträtter

Regeringen har beslutat att remittera ett lagförslag till Lagrådet om att ledningsrätt ska kunna beviljas också för tomträtter.

Ledningsrätt innebär att någon får rätt att dra fram en ledning genom en fastighet. Det är fråga om samhällsviktiga ledningar för till exempel el, bredband eller vatten och avlopp.

En fastighet syftar på själva marken. Om det däremot finns en tomträtt upplåten på fastigheten (det vill säga att fastighetsägaren upplåter någon annan att nyttja en del av marken som tomt) är läget krings ledingsrätterna mer oklart. I Sverige är finns cirka 60 000 tomträtter som är upplåtna i fastigheter, uppger regeringen.

Problematiken är vanligast i landets storstadsområden och har kunnat medföra rättsliga och praktiska problem för ledningshavare och tomträttshavare. Detta eftersom tomträttshavaren bara har rätt till att nyttja själva tomten – inte att vidta vilka åtgärder som helst avseende fastigheten. Det är fastighetsägarens ansvar.

Det nya lagförslaget innebär att det blir möjligt att bevilja ledningsrätt direkt i en tomträtt, på samma sätt som i en fastighet. Därmed undanröjs tidigare problem och bättre förutsättningar skapas för framdragning av ledningar av olika slag.

Reformen är till fördel för både ledningshavare och tomträttshavare och underlättar utbyggnaden och moderniseringen av samhällsviktiga ledningsnätet, skriver regeringen.

– En väsentlig del av den grundläggande infrastrukturen består av samhällsviktiga ledningar, till exempel vatten, el och bredband. Det är viktigt att de kan dras effektivt och att regelverket är rättssäkert, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli i år.

Dessförinnan skickas förslaget på remiss till Lagrådet, som ska yttra sig över förslaget ifrån ett rent juridiskt perspektiv.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Lagrådet består domare eller fd domare i Högsta domstolen (HD) och Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Gällande vissa lagförslag, exempelvis sådana som berör människors fri- och rättigheter, måste lagförslaget skickas på remiss till Lagrådet. För andra ärenden kan regeringen självmant skicka lagförslaget till Lagrådet och riksdagsledamöter kan också begära Lagrådsyttranden innan beslutet ska tas i riksdagen. Lagrådet har dock bara en rådgivande effekt – det är riksdagen som har sista ordet.

 

Foto: Hasse Holmberg / TT

 

Ebba Wigerström/Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se

Nils