I en proposition som lämnats till riksdagen föreslår regeringen nya regler om kapitalbuffertar och nya regler för tillsyn och sanktioner. Regeringen vill även införa tydligare krav på institutens bolagsstyrning och begränsa rörliga ersättningar, samt stärka skyddet för så kallade visselblåsare.
– Med dessa förslag stärker regeringen den finansiella stabiliteten ytterligare och bygger mer motståndskraft i det finansiella systemet, säger finansmarknadsminister Peter Norman i en kommentar och fortsätter:
– Förslagen innebär, tillsammans med den EU-förordning om skärpt tillsyn som trädde i kraft vid årsskiftet, att regelverket för banker och andra kreditinstitut blir både stramare och mer enhetligt inom EU.
Propositionen föreslår att två nya lagar ska införas.
Det första förslaget är en lag om kapitalbuffertar. Förslaget kompletterar kapitalbaskraven i EU:s tillsynsförordning som trädde i kraft vid årsskiftet. Lagförslaget innebär att institut även ska hålla så kallade kapitalbuffertar utöver de grundläggandekapitalbaskraven. Syftet med buffertarna är att ytterligare stärka motståndskraften hos instituten och därmed minska risken för framtida finanskriser.
Det andra förslaget är en lag om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag. Förslaget gäller bland annat att vissa kompletterande bestämmelser till tillsynsförordningen ska införas. Regeringen föreslår även att vissa bestämmelser från lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar överförs till den nya lagen.
Utöver detta föreslår regeringen lagändringar i ett antal befintliga lagar, bland annat lagen om bank- och finansieringsrörelse och lagen om värdepappersmarknaden. I samband med att de nya lagarna träder ikraft kommer lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar att upphävas, enligt förslaget.
Enligt propositionen ska den huvudsakliga delen av lagförslagen träda i kraft den andra augusti 2014. Vissa bestämmelser föreslås dock, i enlighet med direktivet, träda ikraft vid senare datum.
Foto: TT
Vanja Eriksson
