En 62-årig polis i Örebro län som gjort en slagning på sig själv för att få reda på sin bils registreringsnummer döms till dagsböter för dataintrång.
En polis åtalades för dataintrång sedan han gjort en slagning på sitt eget personnummer i polisens databehandlingssystem.
Polisen bestred ansvar för brott eftersom han ansåg sig ha saknat uppsåt.
Polisen uppgav att avgassystemet på hans bil hade gått sönder när han kört till arbetet en morgon. När han ringde en verkstad ville personalen veta bilens registreringsnummer. Eftersom polisen inte mindes registreringsnumret hade han via sitt personnummer gått in i polisens multifråga, PMF, och därifrån till vägtrafikregistret, VTR, och tagit reda på det.
Tingsrätten anförde att det saknade betydelse att polisen uppgett att han saknat uppsåt att söka information i annat system än VTR eftersom det var det olovliga intrånget i systemet som var straffbart. Eftersom polisen hade klickat sig förbi tre varningsmeddelanden om att hans handlande kunde vara olovligt ansågs han även ha haft likgiltighetsuppsåt. Åtalet ansågs därför styrkt och polisen dömdes till 30 dagsböter om 240 kronor.
Hovrätten konstaterar nu att de två andra varningsmeddelandena på ett otvetydigt sätt angett att den slagning i systemet som polisen varit på väg att göra var olovlig. Genom att klicka sig förbi tre sådana meddelanden måste polisen enligt hovrätten under alla omständigheter dels ha insett att det fanns en avsevärd risk för att hans sökning inte var tillåten, dels ha förhållit sig likgiltig inför det förhållandet att hans handlande var olovligt på ett sådant sätt att han inte kan undgå straffansvar.
Polisen ska därför enligt hovrätten dömas för dataintrång.
Eftersom hovrätten även instämmer i underinstansens bedömning avseende påföljd fastställs tingsrättens dom.
Vad innebär detta i praktiken?
- Det är viktigt att ha i åtanke att domen hade blivit detsamma oavsett vem polismannen var inne och sökte på i registret (förutsatt att sökningen inte bygger på en fråga från allmänheten). Reglerna om dataintrång finns för att skydda personer då allt fler uppgifter finns tillgängliga på internet, och det kan uppkomma stor skada om de hamnar i orätta händer
Foto: TT
Eva Clasö/Vanja Eriksson