Bakgrund

Ett bolag bedrev verksamhet genom att sköta transportuppdrag åt en enda uppdragsgivare. År 2014 hamnade uppdragsgivaren i en tvist med en av sina kunder, och som en följd av detta klarade man inte av att betala för ett transportuppdrag som bolaget hade utfört. I november 2015 försattes bolaget i konkurs. I och med bolagets konkurs fick staten inte betalt för sina skattefordringar.

Saken hamnade i Förvaltningsrätten i Stockholm, där Skatteverket, SKV, ville att den man som vid den aktuella tiden var styrelseledamot och ägare av en tredjedel av bolagets aktier skulle bli solidariskt ansvarig med bolaget att betala de obetalda skatterna.

Förvaltningsrätten anser att mannen varit grovt oaktsam

SKV anförde att bolaget hade struntat i att betala mervärdesskatt och att det hade deklarerat negativ utgående mervärdesskatt. SKV menade att mannen visste om att skatten hade förfallit till betalning, och att han i egenskap av företrädare, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, låtit bli att betala skatterna.

Mannen förklarade sitt agerande med att bolaget hade väntat med att ansöka om konkurs eftersom det hade förväntat sig att få in pengar genom att uppdragsgivaren skulle vinna tvisten mot sin kund och därefter kunna betala bolaget.

Förvaltningsrätten framhöll att processer innebär osäkerheter och att eftersom det var oklart när pengarna skulle nå bolaget även om uppdragsgivaren hade vunnit tvisten – vilket alltså inte blev fallet – borde mannen ha insett att det fanns en “påtaglig risk” för att bolaget inte skulle kunna betala sina skatteskulder. Domstolen ansåg med bakgrund av detta att mannen varit ”grovt oaktsam” som bolagets företrädare när han inte ansökt om konkurs. Förvaltningsrätten kom därför fram till att mannen skulle bli solidariskt betalningsansvarig för bolagets obetalda skatter, och biföll SKV:s ansökan.

Kammarrätten avslår överklagandet

Mannen överklagade till Kammarrätten, som nu gör samma bedömning som Förvaltningsrätten och fastslår att mannen varit grovt oaktsam när han fortsatt driva verksamheten trots att skatterna förfallit till betalning.

Kammarrätten konstaterar samtidigt att det inte finns några skäl att befria mannen från betalningsansvar på grund av bristande betalningsförmåga, bland annat då mannens pension är en ”säker månatlig inkomst” och att han äger en fastighet som han inte visat ”helt saknar värde”. Kammarrätten avslår därför mannens överklagande, och han görs alltså solidariskt ansvarig med bolaget att betala skatterna på närmare 1,5 miljoner kronor.

__________________________________

Författare: Hannah Renström, Allt om Juridik

Källa: Blendow Lexnova

Målnr: Kammarrätten i Stockholm 6684-18

Foto: Christine Olsson / SCANPIX