Andra måndagen i oktober innebär starten på den klassiska älgjakten i södra Sverige. Jakt är förenat med en rad juridiska problem – vapenfårgor, jaktlagen, skattepliktiga representationsjakter och arrendefrågor. Här reder vi ut vem som egentligen har rätt till den fällda älgen.

Vi tar avstamp i en domstolsprocess från 2012.

En man skadesköt en älg inne på sitt eget jaktområde. Älgen tog sig sedan vidare in på ett grannområde innan den föll. Mannen följde efter och avlivade älgen. Därefter släpade han och tre andra män tillbaka älgen in på mannens jaktområde.

Samtliga fyra dömdes av tingsrätten för jaktbrott till mellan 50 och 80 dagsböter. Domen överklagades till hovrätten, där samtliga friades.

Vad säger lagen?

Jo, i formell mening konstaterar hovrätten att mannen har begått en straffbar handling genom att nedlägga älgen på någon annans mark och därefter transportera älgen till sin egen mark – och på så vis tillägnat sig älgen.

För att det ska bli ett fullbordat jaktbrott krävs dock att det varit fråga om en olovlig tillägnelse. I det aktuella fallet fanns dock en överenskommelse jaktlagen emellan. Överenskommelsen gick ut på att om en älg påskjuts inom lagets område, men faller på grannlagets mark, så tillfaller älgen ändå det förstnämnda jaktlaget. Tillägnelsen som skett var därför inte olovlig, utan lovlig.

Männen friades därför från åtalet i hovrätten.

Juridisk rävsax

Att jägarna i fallet friades är dock ingen garanti för att utgången skulle bli densamma i alla liknande situationer. Lagen är tydlig – huvudregeln är att om älgen (eller vilket vilt det nu är) fälls på grannens mark så är det ett jaktbrott att ta tillbaka älgen.

Problemet är dock att du som jägare också är skyldig – både moraliskt och juridiskt – att genomföra eftersök och försöka avliva påskjutet vilt. Ditt ansvar som skytt upphör inte utan vidare enbart för att djuret korsat en rågång och gått in på grannens mark.

Vad ska du då göra?

• Oavsett om du jagar på din egen mark eller ingår i ett större jaktlag – ta alltid kontakt med markägaren eller jaktlaget för den mark du avser förfölja ett vilt till.

• Du behöver inhämta ett juridiskt samtycke. Detta för att det ska bli fråga om en lovlig tillägnelse. Det gäller då att detta samtycke blir tydligt. Vad har grannen samtyckt till? Att du får bedriva jakt på dennes mark – exempelvis för att avliva djuret? Men vem ska få det fällda djuret? Att du får tillåtelse att fortsätta jakten över gränsen medför inte nödvändigtvis att du har rätt till viltet du sedan skjuter.

• Se därför till att ha tydliga överenskommelser med dina grannar om vilka policys som gäller. Ha dessa skriftliga, så du kan hänvisa till dessa om det skulle uppstå bråk. I domstol är det stor risk att det inte håller att säga ”jag antog att det var okej” – det krävs i regel ett klart, tydligt och juridiskt hållbart samtycke. Saknas detta kan du ha begått jaktbrott.

Foto: Fredrik Sandberg/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se