”Flera olika identiteter, jamen tjena.” Denna tweet fick en 21 dagar lång mordrättegång att kastas i papperskorgen. Nämndemannen som twittrade kommentaren anses inte ha agerat opartiskt och nu måste därför hela rättegången tas om.
Systemet med nämndemän har kritiserats från flera håll under de senaste åren. Vissa menar att nämndemännen tillför ett nyttigt medborgarperspektiv i domstolarna, medan andra hävdar det är fel att ha lekmän som dömer i juridiska frågor – i synnerhet när de är politiskt tillsatta.
Nämndemännen tillsätts nämligen genom nomineringar från politiska partier, vilket ibland vållar kritik. Kritiken har tilltagit sedan nämndemän nominerade från Sverigedemokraterna börjat döma i till exempel migrationsmål, vilket många anser är olyckligt. Andra svarar då att det faktiskt är lika fel med politiskt tillsatta nämndemän oavsett partifärg.
Egentligen ska det inte spela någon roll vilken partifärg nämndemannen har. Nämndemännen ska, precis som juristdomarna, alltid döma utifrån vad lagtexten säger och måste vara opartiska oavsett politisk åskådning. Poängen med nämndemannasystemet är att de ska representera ”folket” i domstolsprocesserna. Allmänhetens röst, så att säga.
Nämndemannen twittrade om pågående rättegång
En mordrättegång i Göteborgs tingsrätt som hölls tidigare under våren var 21 dagar lång. Under pågående rättegång ska inte domstolen yttra sig över målet. Anledningen till detta är att rättens ledamöter inte ska ta ställning till målet innan de har hört hela rättegången.
Under rättegången dök det upp en fråga kring att den tilltalade skulle ha använt sig av flera olika identiteter. Appropå detta twittrade nämndemannen:
”Flera olika identiteter, jamen tjena.”
När målet senare nått hovrätten konstaterar nu hovrätten att kommentaren på twitter inte kan ses med blida ögon.
”Genom nämndemannens kommentar på Twitter har förtroendet för hans opartiskhet rubbats” skriver hovrätten.
Rättegången måste tas om
Effekten av detta är att hovrätten anser att tingsrättens dom inte är rättvist meddelad, eftersom en av rättens ledamöter inte anses opartisk.
Jävsreglerna inom juridiken har nämligen två sidor. Dels finns den klassiska jävsformen, tillexempel att domaren är nära släkt med den som är åtalad, att byggnadsnämndens ordförande är granne med den tomt som bygglovsfrågan avser, och liknande. Det handlar alltså om situationer där någon har ett uppenbart intresse i sakfrågan.
Men utöver detta finns det som brukar kallas för delikatessjäv. Delikatessjäv föreligger när en person klarar att vara helt opartisk i sitt dömande, men att det finns en omständighet som gör att allmänhetens förtroende för att besluten blir opartiska skulle kunna rubbas.
Ett exempel skulle kunna vara att en domare klarar att vara helt opartisk, men att det utifrån skulle riskera att ”se jävigt ut”.
Chefen för hovrätten är kritisk
Hovrätten för Västra Sverige, som alltså skickade tillbaka mordrättegången till tingsrätten, är kritisk till nämndemannasystemet:
”Det håller inte. Kan de inte bara vara tysta. Det verkar som man rensar längst ner i byrålådan för att hitta nämndemän” säger hovrättspresidenten Ralf G Larsson till Aftonbladet.
”Vi får nu betala priset för nämndemannasystemet, och det är svindyrt”.
Rådande taxa för försvarsadvokater, målsägandebiträden och andra ombud ligger på cirka 1 300 kronor per timme och ersätts för det arbete som utförs gällande målet. Dessutom finansieras domstolens arbete av skattemedel.
Med tanke på att den förra rättegången i tingsrätten var 21 dagar lång lär det bli ytterligare en lång rättegång, vilket då medför både ombudskostnader och mycket domstolsarbete.
Nämndemannasystemet kanske har både för- och nackdelar, men oavsett systemets vara eller icke vara går det att konstatera att rättssäkerheten har sitt pris.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Vilhelm Stockstad/TT
Nils Ivars / Stefan Wahlberg, Dagens Juridik
nils.ivars@alltomjuridik.se
