I likhet med förvaltningsrätten slår kammarrätten fast att en 16-årig pojke i Söderköping ska beredas tvångsvård enligt LVU. Anledningen är att han misskött sin behandling mot gulsot och utsatt sin hälsa för en påtaglig risk att skadas.
Socialnämnden i Norrköpings kommun ansökte om att en idag 16-årig pojke skulle beredas tvångsvård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Som skäl anfördes bland annat att pojken misskött sin behandling mot gulsot och blivit inlagd på sjukhus vid ett flertal tillfällen.
Efter en levertransplantation hösten år 2013 har pojken behov av medicinering för att han inte ska stöta ifrån sig levern, enligt nämnden. Han har även diabetes och missköter livsnödvändig insulinmedicinering.
Pojken har dessutom, enligt nämnden, druckit alkohol och rökt trots att han var medveten om att han med hänsyn till sitt sjukdomstillstånd inte ska göra det.
Nämnden ansåg att föräldrarna inte kunde hantera pojkens starka ovilja till att sköta sin hälsa. Förvaltningsrätten bedömde att förutsättningarna för tvångsvård var uppfyllda och biföll ansökan.
Kammarrätten anför nu att pojken har misskött sin skolgång, umgåtts i kretsar som inte varit bra för honom, varit aggressiv, druckit alkohol och inte respekterat sina föräldrar och andra vuxna. Därtill har han misskött sin medicinering på sådant sätt att han riskerat sitt liv.
Med anledning av detta instämmer kammarrätten i förvaltningsrättens bedömning att pojken har ett sådant socialt nedbrytande beteende som avses i LVU.
Han har dessutom genom sitt beteende utsatt sin hälsa och utveckling för en påtaglig risk att skadas. Med anledning av detta avslås pojkens överklagande.
Vad innebär detta i praktiken?
- Ett barn kan tvångsomhändertas antingen när det skadar andra eller när det skadar sig själv. Syftet är dock alltid att det ska vara en tillfällig lösning och omhändertagandet kommer att upphöra om pojken ändrar sitt beteende.
Foto: Henrik Montgomery / TT
Eva Clasö/Vanja Eriksson