Hovrätten ändrar nu tingsrättens dom och bifaller Skolinspektionens talan att en tolvårig elev ska få 5 000 kronor i skadestånd av kommunen. Hovrätten anser att den ”markering” som en lärare gjort med handen mot pojkens kind istället var ett ”slag med klatsch”.
Pojken, som är känd på skolan för att vara stökig, har varit målsägande i flera brottmålsdomar med anledning av liknande händelser. Slaget hade föregåtts av att pojken samlat in gips som användes under en bildlektion i april 2009 och strödde den, trots tillsägelse från läraren, i en kamrats hår och nacke.
Hovrätten konstaterar att läraren varit skyldig att ingripa eftersom pojken ofredade kamraten och störde ordningen i klassen. Däremot var det uppenbart oförsvarligt att slå till honom, oavsett om pojken provocerat fram händelsen och läraren behövde agera snabbt.
Läraren dömdes i september år 2010 till böter för ringa misshandel med anledning av det inträffade.
Tingsrätten ansåg då att läraren inte också skulle betala skadestånd till pojken eftersom våldet, med hänsyn till omständigheterna, inte utgjorde en tillräckligt allvarlig kränkning. Skolinspektionen väckte senare separat skadeståndstalan mot kommunen.
Tingsrätten konstaterade att en brottmålsdom endast kan utöva bevisverkan i en efterföljande skadeståndsprocess. Rätten konstaterade också att skollagen ger större möjlighet att ålägga skadeståndsskyldighet för kränkning som riktas mot elever, om den skadegörande handlingen utförts av skolpersonal, än skadeståndslagen. Trots det ogillade tingsrätten pojkens skadeståndstalan.
Domen överklagades till hovrätten som nu river upp underinstansens dom.
Hovrätten anser att den ”markering” som läraren gjort med handen mot pojkens kind istället var ett ”slag med klatsch”, och att pojken därför är berättigad till ersättning för den kräkning som detta inneburit.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: TT
Johanna Haddäng/Vanja Eriksson
