fbpx
 
10 februari, 2017

Sades upp på grund av ansökan om föräldraledighet – får skadestånd

En arbetstagare som blivit uppsagd i direkt anslutning till sin begäran om föräldraledighet får nu rätt till skadestånd, sedan arbetsdomstolen funnit att han blivit missgynnad med anledning av sin ansökan i strid med det missgynnandeförbud som finns i föräldraledighetslagen.

En man hade i april 2015 kallats in till ett möte med sina chefer, som då klargjort för honom att de ansåg att han dels vabbade för mycket, och dels hade för hög sjukfrånvaro. En dag efter mötet lämnade mannen in en ansökan om föräldraledighet, som avsåg perioden 1 juli 2015 – 1 augusti 2016. Nästföljande arbetsdag sades mannen upp grund av arbetsbrist. Efter kontakt med en advokat togs uppsägningen tillbaka i juni 2015, och mannen gick på föräldraledighet 1 juli 2015.

Mannen stämde senare arbetsgivaren i Arbetsdomstolen. Enligt mannen, och Diskrimineringsombudsmannen, som tog över hans talan, blev han inte uppsagd på grund av arbetsbrist, utan för att han ansökt om föräldraledighet vilket strider mot förbudet mot missgynnande som finns i föräldraledighetslagen. Förbudet innebär att en anställd inte får missgynnas på något sätt på sin arbetsplats för att denne ansöker om föräldraledighet.

Bolaget hävdade å sin sida att uppsägningen berodde på arbetsbrist. Enligt företrädarna hade bolaget gått dåligt en tid, och en omorganisation behövde göras för att bolaget ens skulle finnas kvar.

Målet har nu prövats i Arbetsdomstolen, där frågan var om uppsägningen hade samband med hans ansökan om föräldraledighet eller om den enbart berodde på arbetsbrist.

Domstolen började med att konstatera att arbetsbrist är ett saklig grund för uppsägning. Det kan dock förekomma att arbetsbrist används som en ursäkt för att säga upp någon. Detta kallas fingerad arbetsbrist. För att en prövning ska kunna göras krävs det att arbetstagaren i fråga visar åtminstone sannolika skäl för att det rör sig om just fingerad arbetsbrist.

Arbetsdomstolen har i flera fall uttalat att om arbetsbrist faktiskt föreligger, så spelar det ingen roll om uppsägningen grundas på skäl som berör arbetstagaren personligen. Om skälet däremot har samband med någon av diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen, så är uppsägningen inte sakligt grundad. Arbetstagaren måste då visa att det finns ett orsakssamband mellan uppsägningen och missgynnandet.

Enligt tidigare praxis har till exempel ett nära tidssamband mellan själva missgynnandet och arbetsgivarens kännedom om missgynnandegrunden ansetts vara en sådan omständighet som gör att det kan antas att det handlar om ett relevant orsakssamband.

I just det här fallet noterar domstolen att två dagar efter mötet mellan mannen och dennes chefer, som handlat om att mannen var borta för mycket, och en dag efter att han lämnat in sin ansökan om föräldraledighet blev han uppsagd. Cheferna hade inte heller under något av dessa möten nämnt något om att det berodde på att bolaget gått ekonomiskt dåligt. Under mannens föräldraledighet anställdes dessutom ytterligare personal för att utföra de arbetsuppgifter mannen tidigare hade haft.

Enligt Arbetsdomstolens bedömning har bolaget inte kunnat visa att mannen sades upp på grund av bolagets dåliga ekonomi och därmed inte heller lyckats visa att uppsägningen inte har något samband med mannens ansökan om föräldraledighet.

I och med detta tvingas bolaget betala skadestånd till mannen på 40 000 kronor. Mannen får också rätt till ytterligare 15 000 kronor i skadestånd för sina advokatkostnader.

Vad innebär detta i praktiken?

  • En uppsägning får inte grundas på vad som helst. Endast två sakliga grunder finns; arbetsbrist och personliga skäl. Personliga skäl är ofta mycket svårt att nå upp till, och används därför sällan. Att säga upp någon på grund av arbetsbrist är däremot ”lättare” att göra. Det finns dock många förutsättningar som ska vara uppfyllda. Till exempel ska en bedömning göras om inte arbetstagaren kan göra något annat på arbetsplatsen. Dessutom ska arbetstagaren ha återanställningsrätt.
  • Du kan läsa mer om diskrimineringsgrunderna på DO:s hemsida här >>>

 

Foto:  TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

ES_130x87

Ellen Sjöberg

ellen.sjoberg@alltomjuridik.se