Man döms för mordförsök – skickade brevbomb till sin avlidne pappas läkare

En cancerläkare i Stockholm fick hösten 2016 en försändelse som innehöll en brevbomb. Bomben detonerade dock aldrig, och polisen kunde senare gripa en man vars fingeravtryck återfunnits på spränganordningen och vars pappa hade behandlats av läkaren. Mannen åtalades och döms nu för händelsen, som rubriceras som mordförsök.

 

Bakgrund

Hösten 2016 fick en man som arbetar som cancerläkare ett brev hem till sin bostad i Stockholm. Av kuvertet framgick att avsändaren var Cancerfonden. När läkaren öppnade kuvertet såg han att det innehöll en spränganordning. Han lade därför delar av anordningen på balkongen och ringde polisen, som efter en undersökning kunde konstatera att det mycket riktigt rörde sig om en bomb. På bomben hittade de fingeravtryck från en 42-årig man vars pappa tidigare hade varit patient hos läkaren fram tills han avled i lungcancer 2011.

42-åringen greps och åtalades senare i Stockholms tingsrätt. Han har förnekat att han skickat brevet. Mannen har förklarat förekomsten av hans fingeravtryck på anordningen med att han några veckor innan händelsen slängt en stor mängd kablar och andra komponenter i ett grovsoprum, som många människor har tillgång till. Enligt mannen måste någon annan ha tillverkat bomben och då ha använt sig av något som han slängt i grovsoprummet.

 

Tingsrätten skeptisk till mannens förklaring

Tingsrätten ansåg dock att bevisningen var övertygande och att det stod klart att det var mannen som både tillverkat och skickat bomben. Enligt bombtekniker som undersökt bomben rör det sig om en anordning som kunnat orsaka livshotande skador. Att bomben inte detonerat tillskriver de att bomben i samband med att läkaren öppnade kuvertet gått sönder.

Tingsrätten konstaterade att det måste ha stått klart för mannen att läkaren hade kunnat dö av bomben. Han dömdes därför för bland annat mordförsök till sju och ett halvt års fängelse. Han dömdes också för ringa vapenbrott och grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor och förpliktades samtidigt att betala skadestånd på 135 000 kronor till läkaren.

 

Gärningen präglats av ”stor förslagenhet och hänsynslöshet”

Svea hovrätt gör nu motsvarande bedömning och fastställer domen. Liksom tingsrätten konstaterar hovrätten att det endast berott på tillfälliga omständigheter att bomben inte detonerat samt att 42-åringen måste ha varit medveten om – men struntat i risken – för att läkaren skulle ha dött. Han har därför haft så kallat likgiltighetsuppsåt.

Hovrätten konstaterar också att 42-åringens agerande har präglats av ”stor förslagenhet och hänsynslöshet” samt att läkaren, helt utan föregående provokation eller förvarning, utsatts för angreppet i sitt hem utan någon som helst möjlighet att freda sig. Mot denna bakgrund anser hovrätten, i likhet med tingsrätten, att skadeståndet till läkaren ska sättas till 135 000 kronor – vilket är högre än den normala skadeståndsersättningen vid mordförsök.

 

Vad innebär detta?

  • Inom straffrätten krävs i allmänhet uppsåt, dvs. avsikt, för att en handling ska vara straffbar.
  • Domstolen ansåg inte att det gick att bevisa att 42-åringen haft direkt eller indirekt uppsåt att döda läkaren. Däremot ansågs det bevisat att 42-åringen haft så kallat likgiltighetsuppsåt – innebärande att han måste insett risken för det men varit likgilitig inför den eventuella konsekvensen av sitt handlande.

 

Foto: TT

Skribent: Sophia Lindstedt

 

 

Dela

Certifierad E-handel
Allt om Juridiks webbplats är en Certifierad E-handel, vilket innebär att du kan handla tryggt hos oss med ett köpskydd om något skulle bli fel.
© 2024 Allt Om Juridik. All rights reserved.

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Företagsuppgifter
3
Lösenord
Samtycke*

Logga in

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar, webbinarium
och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Lösenord
Samtycke*