En kvinna stängde in sin treårige son i en bastu vid ett flertal gånger, och hotade med att göra det vid ett ytterligare antal tillfällen. Kvinnan hävdade att hon inte kunde få sonen att lyssna på henne på något annat sätt, men hovrätten dömer henne för olaga frihetsberövande och olaga hot till villkorlig dom och böter.

Under hösten 2015 stängde en kvinna vid upprepade tillfällen in sin treåriga son i en bastu i deras bostad. Bastun saknade belysning och var mörk när dörren var stängd förutom en springa ljus som kom in under dörren. Hon hade sagt till sonen att det fanns spöken i bastun vilket medfört att han var rädd för det utrymmet.

Kvinnan åtalades under hösten 2016 vid Ångermanlands tingsrätt. Hon erkände att hon stängt in sonen vid ett flertal tillfällen, men förnekade att hon begått något brott. Kvinnan menade att hon inte haft några andra alternativ för att få pojken att lyssna på henne och att hon varje gång stått utanför dörren tills han lugnat ner sig och bett om ursäkt, vilket bara tagit några minuter.

Pojkens pappa vittnade i tingsrätten om att tillfällena varit både fler och mer långvariga än vad kvinnan erkänt. Han påtalade också att pojken blivit rädd och haft svårt att vistas i trånga utrymmen som en följd av mammans behandling. Med hänsyn till att han och kvinnan var i en pågående vårdnadstvist om pojken och att de gjort ett flertal polisanmälningar mot varandra bedömde tingsrätten dock att hans uppgifter därför inte utan vidare kunde tas för goda, utan måste bedömas försiktigt.

Redan genom kvinnans egna uppgifter anser tingsrätten att det är klarlagt att hon vid flera tillfällen stängt in sonen i bastun och hållit för dörren så att han inte kunnat ta sig ut. Hon erkände också att hon vid andra tillfällen hotat med att stänga in sonen i bastun. Med tanke på att hon själv uppgett att sonen ibland grät när han befann sig i bastun och försökte komma ut därifrån så har hoten varit sådana att han enligt tingsrätten känt rädsla för sin personliga säkerhet. Kvinnan dömdes därför i tingsrätten för olaga frihetsberövande och olaga hot till villkorlig dom och böter. Trots att det rör sig om ett väldigt litet barn som stängts in i ett litet rum utan belysning bedömdes frihetsberövandena som ringa eftersom de endast varat i ett par minuter per gång.

Kvinnan överklagade domen till Hovrätten för nedre norrland, som inte gör någon annan bedömning utan fastställer tingsrättens dom.

Vad innebär detta i praktiken?

• Olaga frihetsberövande begår den som spärrar in någon eller på något annat sätt berövar denne friheten. Det behöver inte handla om att fysiskt spärra in någon, utan även att på något annat sätt hindra en person från att röra sig från en viss plats kan omfattas. Att till exempel avlägsna en båt från en ö som saknar andra möjligheter att ta sig därifrån kan omfattas av bestämmelsen.
• Normalt avlägger alla vittnen i en rättegång en vittnesed, vilket innebär att de själva kan bli åtalade om de lämnar uppgifter som inte är sanna. Personer som är närstående till den som är åtalad för brott avlägger dock ingen sådan ed. Pojkens pappa hade alltså inte avlagt vittneseden, vilket gjorde att hans uppgifter ansågs väga lättare än vad vittnesuppgifter normalt gör.

Foto: Anders Wiklund/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Felix Sjöberg

felix.sjoberg@alltomjuridik.se