När får man gå in i någon annans bostad? Ja, inte alltid. En fastighetsmäklaren höll visning i ett huset trots att hon inte längre hade något uppdrag från säljarna. Hon döms nu av tingsrätten för hemfridsbrott.
Mäklaren fick i början av mars 2014 i uppdrag av ett gift par att sälja en sommarstuga i Östhammar kommun. Någon försäljning kom dock inte till stånd och ägarna sade därför upp förmedlingsuppdraget i juni samma år.
Trots detta behöll mäklaren nyckel till sommarstugan och gick i juli 2014 dit och visade stugan för en spekulant.
Tog ägarna tillbaka uppsägningen?
Fastighetsägarna polisanmälde mäklaren som åtalades och nu döms i Uppsala tingsrätt till 50 dagsböter för hemfridsbrott.
Mäklaren bekräftar att uppdraget i och för sig sades upp i juni men uppger samtidigt att en av ägarna har tagit tillbaka uppsägningen muntligt och begärt att hon skulle slutföra försäljningen.
Ägarna menade alltså att mäklaruppdraget var avblåst, medan mäklaren menade att det fortfarande gällde. Ett svårt läge, kan tyckas.
Det visade sig dock finnas andra omständigheter som talade till mäklarens nackdel.
Tingsrätten konstaterar att en ägarna hade krävt att få tillbaka nyckeln till stugan. Ägarens hade dessutom under ett besök i stugan medvetet brutit av sin nyckel i låset i ett försök att stänga mäklaren ute från stugan.
Spekulanten, som senare köpte stugan genom en annan mäklare, har dessutom vittnat om visningen. När han konfronterade mäklaren med uppgifterna om det avslutade förmedlingsuppdraget ska hon till exempel ha sagt att makarna skulle bli glada bara han la ett bud – någonting som tingsrätten anser är särskilt besvärande.
“Efterhandskonstruktion”
Att uppsägningen skulle ha återtagits är enligt tingsrätten också en efterhandskonstruktion som man kan bortse från. I stället är det enligt tingsrätten bevisat att mäklaren har hållit visning och olovligen gått in på fastigheten och i sommarstugan nästan en månad efter att uppdraget avslutats.
Stugan är vinterbonad och hade använts av makarna i flera år. Den måste därför enligt tingsrätten anses som bostad – trots att makarna hade börjat förbereda inför försäljningen genom att ta bort vissa personliga saker. Detta kan tyckas ointressant i sammanhanget, men det anses regelmässigt mer kränkande att gå in i någon annans bostad jämfört med ett uthus, förråd, övernattningsstuga eller liknande. Av den anledningen blir klassificeringen av stugan avgörande för vilket brott som anses begånget och det kan även spela in vid bestämningen av straffet.
Intrånget hade dock varit förhållandevis kort, ansåg tingsrätten, och omständigheterna kan inte anses särskilt försvårande. Makarna har därför inte rätt till skadestånd med anledning av hemfridsbrottet, anser tingsrätten. De hade helt enkelt inte lidit någon sådan allvarlig skada som ger rätt till skadestånd.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Nils Ivars / Isak Bellman, Dagens Juridik
nils.ivars@alltomjuridik.se
