Det finns inget konkret avtal mellan det företag som säljer poolanläggningar och de båda makarna. Ändå är parets agerande – och brist på agerande – tillräckligt för att slå fast att ett avtal ändå får anses ha ingåtts. De båda makarna förlorar därför rättegången mot bolaget.
Poolföretaget hade stämt de båda makarna vid Stockholms tingsrätt och begärt att de solidariskt skulle betala 255 000 kronor. Orsaken var att makarna enligt bolaget hade köpt en poolanläggning men att de sedan inte hade fullföljt köpet. Makarna, å sin sida, hävdade att de aldrig hade ingått något avtal med bolaget även om frågan hade diskuterats ingående.
Av utredningen framgick att paret ville ha en poolanläggning och att de därför kontaktat bolaget. Parterna träffades tre gånger och bolaget utförde efter överenskommelse ett förberedande markarbete på parets tomt och beställde en specialtillverkad pool från USA.
Tingsrätten har tagit del av en omfattande e-mail-konversation mellan bolaget och paret – vilken inte direkt styrker att ett avtal skulle ha ingåtts men att bland annat handpenning måste betalas på den beställda poolen.
Tingsrätten anser därför att om makarna inte hade för avsikt att beställa någon pool, utan endast markarbeten, har det ålegat dem att klargöra detta för företaget. Så har inte skett. Sammanfattningsvis får därför företaget anses ha visat att parterna ingått ett avtal om köp, leverans och installation av en pool.
Makarna dömdes också att betala bolagets rättegångskostnader med 90 000 kronor.
Domen överklagades till Svea hovrätt som efter en samlad bedömning anser att det är bevisat att bolaget har ingått ett muntligt avtal med makarna om köp av en pool. Hovrätten fastställer därför nu tingsrättens dom. Makarna ska även betala rättegångskostnader i hovrätten med 40 000 kronor.
En av hovrättens ledamöter – en före detta chefsrådman – är dock skiljaktig och anser att bolaget inte uppfyllt sin bevisbörda och att deras talan därför borde ogillas.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: TT
Therese Åkerlund/Vanja Eriksson
