En lokförare som inte fick fortsätta sitt arbete sedan han diagnostiserats med Aspbergers syndrom blev direkt diskriminerad av Transportstyrelsen. Det konstaterar Norrköpings tingsrätt i en dom och förpliktigar staten att betala 100 000 kronor i ersättning till mannen.
En idag 59-årig man som hade varit anställd som lokförare på SJ sedan år 1983 fick under år 2008 bland annat diagnosen Aspbergers syndrom.
Enligt Järnvägsinspektionens föreskrifter får inga sjukdomar som kan påverka medvetandet, nedsätta vakenheten eller medföra ett försämrat omdöme förekomma hos lokförare – varför mannen i juli år 2010 ansökte om dispens hos Transportstyrelsen för att få fortsätta sitt arbete.
Under prövningen var mannen förhindrad att arbeta som lokförare.
I mars år 2011 beslutade Transportstyrelsen att avslå mannens ansökan. Mannen överklagade då till förvaltningsrätten som beslutade att bevilja honom dispens, varpå Transportstyrelsen överklagade domen till kammarrätten som avslog överklagandet. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd.
Först därefter utfärdade Transportstyrelsen, i januari år 2013, dispens för mannen – i enlighet med kammarrättens dom.
Mannen väckte senare talan mot staten och yrkade på 200 000 kronor i diskrimineringsersättning. Mannen anförde bland annat att Transportstyrelsens handläggning och beslut under ärendets gång, såväl sammantagna som var för sig, inneburit att han har missgynnats i diskrimineringslagens mening. Missgynnandet bestod i att han inte har fått den sakliga och individuella prövning som han haft rätt till.
Tingsrätten konstaterar nu att det av formuleringen i beslutet klart framgår att Transportstyrelsen inte har gjort någon individuell bedömning av hur Aspbergers syndrom, såsom det tar sig uttryck hos mannen, påverkar hans förmåga att utföra trafiksäkerhetsarbete. På grund av detta har Transporstyrelsen behandlat mannen sämre än andra i en jämförbar situation skulle ha behandlats. Enligt rätten har Transportstyrelsen därigenom brustit i saklighet och opartiskhet och gjort sig skyldig till direkt diskriminering mot mannen såväl i sitt beslut som i den fortsatta processen i förvaltningsdomstolarna.
Med anledning av detta åläggs nu staten, genom Transportstyrelsen, att betala 100 000 kronor i diskrimineringsersättning till mannen. Vid bestämmandet av avgiftens storlek beaktas bland annat att mannen under ett helt yrkesliv har haft anställning som lokförare och att det diskriminerande dispensförfarandet inneburit att han förlorade sin rätt till yrkesutövning.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: TT
Eva Clasö/Vanja Eriksson
