Lantbrukare förlorar rätt till ersättning efter passivitet – trots motparts avtalsbrott

Två lantbrukare som levererat KRAV-mjölk till ett mejeri kan inte kräva in den ersättning som de enligt parternas avtal haft rätt till. Mejeriet har visserligen begått ett avtalsbrott genom att inte betala den avtalade ersättningen, men då lantbrukarna har väntat i nästan tio år med att göra anspråk på ersättningen har de förlorat rätten till den.

Två lantbrukare levererade KRAV-certifierad mjölk till ett mejeri. De fick dels en grundersättning för mjölken, och utöver det en tilläggsersättning för att mjölken uppfyllde KRAV-certifiering. I december 2003 slutade dock mejeriet betala ut tilläggningsersättningen, eftersom de menade att lantbrukarna brutit mot kraven för KRAV-certifiering.

Nästan tio år senare krävde lantbrukarna mejeriet på den tilläggningsersättning – cirka 110 000 kronor – de gick miste om december 2003 – oktober 2004.

I tingsrätten stod det klart att avtalet om tilläggsbetalning hävts utan grund, eftersom mejeriet inte kunnat visa att lantbrukarna brutit mot kraven för KRAV-certifiering. Tingsrätten menade dock att lantbrukarna väntat “orimligt länge” med att göra anspråk på tilläggsersättningen, och därför inte hade rätt till den.

Domen överklagades av lantbrukarna till hovrätten, som också ansåg att avtalet hävts utan grund. Domstolen gjorde dock en annan bedömning angående rätten till ersättning, och konstaterade att det inte finns någon lagstadgad reklamationsfrist att ta hänsyn till i det här fallet. Eftersom det inte finns någon sådan menade hovrätten att lantbrukarna har rätt till ersättning.

Domen överklagades till Högsta domstolen, HD, som tog upp fallet till prövning. Enligt HD står det klart att mejeriets hävning av avtalet om tilläggsersättning var obefogad, vilket både tingsrätten och hovrätten tidigare konstaterat.

Angående tidsfristen uttalar HD att det i långsiktiga avtal finns en skyldighet att lämna upplysningar till varandra ”eller klargöra sin uppfattning i olika avseenden”. HD påpekade också att det i vissa situationer krävs att man meddelar motparten att man har ett anspråk. I och med att lantbrukarna fortsatte med sina leveranser trots att de bara fått betalt för konventionell mjölk måste de ha förstått att mejeriet ansåg att avtalet om tilläggsersättningen hade upphört att gälla. Eftersom  lantbrukarna inte meddelade mejeriet om att hävningen inte accepterades och att de hade ett  anspråk på grund av detta har de förlorat rätten till tilläggsersättningen, menar HD.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Passivitet är ett vanligt fenomen inom avtalsrätten. Du kan bland annat ingå och ändra avtal genom passivitet, eller som ovan, förlora rätten till ett anspråk genom att inte agera tillräckligt snabbt.

 

Foto: Henrik Montgomery/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

ES_130x87

Ellen Sjöberg

ellen.sjoberg@alltomjuridik.se

Dela

Certifierad E-handel
Allt om Juridiks webbplats är en Certifierad E-handel, vilket innebär att du kan handla tryggt hos oss med ett köpskydd om något skulle bli fel.
© 2024 Allt Om Juridik. All rights reserved.

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Företagsuppgifter
3
Lösenord
Samtycke*

Logga in

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar, webbinarium
och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Lösenord
Samtycke*