Hovrätten river upp underinstansens fällande dom mot en medlem i en sameby som dömts för jaktbrott efter att ha jagat på så kallad dubbelregistrerad mark, det vill säga mark där både samebymedlemmarna och de privata markägarna har rätt att jaga.
Samebymedlemmen anklagades för att han inte följt Länsstyrelsens i Västerbottens län villkor för jakten om att innan jakten komma överens med de privata markägare som också hade rätt att jaga på samma mark.
Hovrätten menar nu att länsstyrelsen inte haft rätt att ställa upp ett sådant villkor för samebymedlemmarnas jakt. Samebymedlemmen ska därför frikännas från åtalet, eftersom det villkor han brutit mot inte hade stöd i lag.
Villkorets syfte var, konstaterar hovrätten, visserligen att skapa ordning och säkerhet i jakten. Detta hade dock kunnat åstadkommas med andra metoder som inte skulle göra samebymedlemmarnas rätt till jakt beroende av att de först kommer överens med de privata markägarna.
Samebymedlemmarnas jakträtt omfattas liksom andra jakträtter av egendomsskyddet enligt Europakonventionen och regeringsformen. Det ställs därför krav på regler som tydligt ger länsstyrelsen rätt att fatta beslut om villkor som så påtagligt påverkar denna jakträtt. De regler som länsstyrelsens beslut grundas på ger inte tydligt någon sådan befogenhet, konstaterar hovrätten.
Samebymedlemmen dömdes vid tingsrätten för jaktbrott, främst för att han inte ens försökt komma överens med de privata markägarna innan jakten. Hovrätten anser dock att detta inte spelar någon roll, eftersom länsstyrelsens beslut inte har stöd i lag.
Samebymedlemmen döms i hovrätten därför enbart till 50 dagsböter för brott mot vapenlagen. Detta sedan han haft ett gevär med skarpladdad ammunition i magasinet under transport med bil.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: TT
Vanja Eriksson