fbpx
 
15 december, 2014

Landstingschefer riskerar åtal för läkares övertid

Sex landstingschefer riskerar åtal för brott mot arbetstidslagen. Men sedan år 2013, då brotten ska ha begåtts, har lagen ändrats. Under det nya regelverket skulle åtalet aldrig ha blivit aktuellt, enligt Läkarförbundets chefsjurist.

Sex landstingschefer i Västernorrland riskerar åtal för brott mot arbetstidslagen för brott som ska ha begåtts under år 2013, rapporterar Läkartidningen. Sedan i somras har lagen dock ändrats, och hade dagens regler varit tillämpliga hade det troligen inte blivit fråga om åtal.

– Lagstiftningen är delvis förändrad sedan 1 juli i år och om de paragraferna varit tillämpliga för Västernorrlandsfallet hade det inte varit aktuellt att åtala folk, säger Nils Erik Solberg, Läkarförbundets chefsjurist, till tidningen.

Fallet gäller sexton läkare som arbetat mer än 200 timmar i övertid, vilket är lagens maxgräns. Den omfattande utredningen har inkluderat minst 6 000 övertidstimmar för läkare vid sjukhus i Sollefteå och Örnsköldsvik under åren 2012 och 2013, uppger Läkartidningen.

Det var Arbetsmiljöverket som valde att anmäla fallet till åklagare. Med de nya reglerna ges verket ett större utrymme och ansvar för sanktioner när det gäller överträdelser av arbetstidslagen.

– Det är en bra ordning. Alla straffrättsliga bestämmelser inom ATL har inte tagits bort, men just det som saken handlar om i Västernorrland hade inte varit aktuellt för allmänt åtal. Men eftersom ärendet gäller övertidsbrott under 2013 och tidigare, omfattas det därför av den lagstiftning som gällde då, säger Nils-Erik Solberg till Läkartidningen.

Kritik har framförts mot att enskilda tjänstemän får stå till svars. Advokat Nils Hansson, som företräder en av landstingscheferna, menar att det snarare är arbetsgivaren som borde ta ansvar för övertidstimmarna:

– Det är inte meningen att tjänstemännen ska löpa risk att få dryga böter – det är ju landstinget de arbetar för, och det är landstinget som i så fall ska ta smällen, säger han till SVT Mittnytt.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Ett grundläggande juridiskt begrepp är förbudet mot retroaktivitet, vilket bland annat innebär att ingen kan dömas för någonting som inte var brottsligt vid tiden för gärningen. Principen gäller dock inte e contrario, cheferna i målet kan därför komma att dömas trots att det inte är brottsligt idag.

 

Foto: Ebba Wigerström/TT 

Ebba Wigerström/Vanja Eriksson

vanja.eriksson@blendow.se