fbpx
 
27 januari, 2016

Läkemedelsforskare i tvist med förra arbetsgivaren

Patent och uppfinningar måste omges av stor sekretess. En läkemedelsforskare stämdes av det läkemedelsföretag där han tidigare var anställd, anklagad för att ha utnyttjat företagets hemliga uppgifter till att söka ett eget patent.

Forskaren var fram till 2004 anställd på ett företag som bedriver läkemedelsforskning om autoimmuna sjukdomar.

2011 skickade forskaren in en ansökan om patent för en uppfinning han hade. Det rörde sig nämligen om en medicinsk uppfinning inom cancerbehandlingsområdet. Bland annat skulle en viss substans av väte aktivera vissa cellreceptorer.

En del av dessa substanser menade den tidigare arbetsgivaren – läkemedelsföretaget – hade funnits hos dem redan under den period som forskaren arbetade för dem. I och med att de varit registrerade där så ansåg bolaget att forskaren genom sin patentansökan hade utnyttjat och röjt företagshemligheter och stämde därför forskaren på skadestånd.

Lagen om skydd för företagshemligheter – ofta kallad företagshemlighetslagen – skyddar företags företagshemligheter. De personer som kommer i kontakt med företagshemligheter genom sin anställning får inte ta med sig dessa eller röja dessa.

Företagshemligheter kan vara allt ifrån affärsplaner och kundregister till outvecklade produkter som kan bli patent. Med patent är det helt avgörande att uppfinningen inte blivit offentliggjord tidigare. Om uppfinningen läckt till allmänheten kan inte patent erhållas. Därför är sekretessen runt patent väldigt stor och alla som får kännedom om uppfinningen måste beläggas med sekretess för att inte uppfinningen ska anses offentliggjord.

Ofta skrivs sekretessavtal separat, men företagshemlighetslagen ställer också upp ett slags krav på sekretess för de anställda. Om företaget vill konsultera utomstående forskare eller liknande så måste separata avtal skrivas.

Viktigt att komma ihåg är att företagshemlighetslagen bara gäller så länge personen är anställd (som huvudregel).

I fallet med forskaren hade forskaren vid sin uppsägning undertecknat en handling av vilken framgick att han efter sin anställning inte fick avslöja bolagets företagshemligheter. På så vis var forskaren fortsatt bunden av sekretess.

Frågan blev därför om forskaren de facto hade använt företagshemligheter och utnyttjat dessa.

Utredningen i målet visade att 13 av de 22 i patentansökan uppräknade substanserna är identiska med de av bolaget registrerade substanserna. Tingsrätten fann också att bolaget hade goda säkerhetssystem och att substanserna inte blivit offentliggjorda tidigare.

Detta pekar ju mot att forskaren brutit mot sin sekretess. Men, det krävs att forskaren inte bara utnyttjat sin allmänna kunskap i ämnet, utan för att det ska bli ett brott mot företagshemlighetslagen så måste det ha skett ett tydligt utnyttjande av en konkret information.

Tingsrätten ansåg att eftersom det ändå fanns viss publik informationen om substanserna, så måste det ha varit möjligt för forskaren att självständigt arbeta fram uppfinningen. Det är inte visat att han, fysiskt eller genom hans eget minne, använt information som han haft tillgång till under sin anställning.

På grund av detta ogillades bolagets talan.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Företagshemlighetslagen skyddar företag mot att anställda röjer företagets hemligheter – såsom kundregister, utvecklingsprojekt eller liknande. När anställningen upphör gäller i de flesta fall inte lagen. Därför måste separat sekretessavtal skrivas för att tystnadsplikten ska fortgå.

 

 

Foto: Jan Greve/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

nils webb

Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se