fbpx
 
10 februari, 2016

Lagrådet sågar visselblåsarlag

Regeringen vill införa en ny lag som ska skydda visselblåsare på arbetsplatser. Visst skydd finns redan, men nu vill alltså regeringen stärka skyddet ytterligare. Lagrådet har dock i sitt yttrande uttalat kritik mot lagförslaget på flera punkter.

Redan idag finns i grundlagen ett starkt skydd för anställda inom offentlig sektor att kunna slå larm om olägenheter på arbetsplatsen och att chefen inte har rätt att varken efterforska ”läckan” eller dela ut sanktioner eller repressalier.

Trots detta anser regeringen att antalet arbetstagare som utnyttjar sin meddelarfrihet måste öka. Ett nytt lagförslag har lagts fram där en skadeståndsregel föreslås. Om arbetsgivaren delar ut repressalier kan arbetstagaren kräva skadestånd. Detta hoppas regeringen ska skydda arbetstagaren från repressalier från arbetsgivaren.

Nu har lagförslaget fått kritik av Lagrådet – en juristinstans som granskar vissa lagförslag innan de når riksdagen, men som bara har rådgivande funktion. Lagrådet har ett antal synpunkter.

Först och främst anser Lagrådet att de bestämmelser som föreslagits av regeringen är vagt formulerade. Lagrådet skriver: ”En sådan utformning medför uppenbara risker för problem i rättstill- lämpningen.”

Utöver otydligheten anser Lagrådet att det är problematiskt att de nya reglerna bara föreslås gälla när en anställd rapporterar om ”allvarliga” missförhållanden. Lagrådet menar att en arbetstagare som påtalar brister i verksamheten som de facto är missförhållanden, men inte kan klassas som just ”allvarliga” också kan förtjäna skydd.

Lagrådet har också synpunkter på den rent lagtekniska utformningen och vill att vissa paragrader i förslaget slås ihop och bildar en sammansatt paragraf. Lagrådet ser det som ett problem att förslaget inte ger samma skadeståndsskydd för den arbetstagare som slagit larm till sitt fackförbund, istället för till media.

Lagrådet tycker dessutom att skyddet för visselblåsare borde omfatta arbetstagare som utan att först prata med sin arbetsgivare vänder sig till polisen eller till tillsynsmyndighet vid misstanke om brott.

Summa summarum har Lagrådet ett stort antal synpunkter på lagförslaget, men eftersom Lagrådet endast har en rådgivande funktion är det upp till regeringen att avgöra om förslagets utformning bör justeras eller inte.

Vad innebär detta i praktiken?

  • I praktiken behöver ett yttrande från Lagrådet inte betyda någonting, eftersom Lagrådet bara är ett rådgivningsorgan. Men att gå emot Lagrådet kan givetvis vara dumt av flera skäl. Det kan ge politiska argument för oppositionen och det kan givetvis också ha negativa effekter på hur lagen fungerar rent konkret. Lagrådet består av erfarna jurister och finns till just för att upplysa politiker om eventuella brister i lagförslag, så att man slipper få en färdig lag fylld av oklarheter och luckor.

 

 

 

Foto: Markus Schreiber/TT

nils webb

Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se