Änka förlorar tvist mot särkullbarn – bostadsrätt ingår inte i bodelning

Man brukar ibland säga att arv lyfter fram det sämsta ur människor. Efter att en man avlidit hamnade änkan och mannens tre barn från ett tidigare äktenskap i en arvstvist om en bostadsrätt. Nu har HD beslutat att inte meddela prövningstillstånd i målet.

I mars 2013 avled en man. Mannen efterlämnade sin maka och tre barn från ett tidigare äktenskap.

Som utgångspunkt har så kallade särkullbarn rätt att få ut sitt arv från den avlidne föräldern, medan gemensamma barn kan behöva vänta på att få ut arvet till dess att också den andra föräldern dör. Barnen hade, eftersom de inte var gemensamma barn till den avlidne mannen och hans fru, därför rätt att få ut sitt arv.

I det här fallet var det dock arvets innehåll som var omtvistat.

Mannen och kvinnan hade under 2012 upprättat ett inbördes testamente och ett äktenskapsförord. Enligt äktenskapsförordet skulle all ”lösegendom” som makarna ägde vid äktenskapets ingående vara så kallad ”enskild egendom”.

Hur skulle ”lösegendom” tolkas?

Om egendom är enskild räknas den inte med i den bodelning som görs när ett äktenskap upplöses (antingen genom att en make avlider eller att man tar ut skilsmässa). Frågan var dock hur man skulle se på mannens bostadsrätt. Kvinnan var av en åsikt och barnen av en annan.

Kvinnan vände sig till Västmanlands tingsrätt och begärde att domstolen skulle slå fast att den avlidna mannens bostadsrätt inte var ”lösegendom” och därför inte skulle klassas som enskild egendom. Detta skulle leda till att bostadsrätten räknades in i bodelningen och att kvinnan lite förenklat skulle få rätt till halva bostadsrättens värde.

Kvinnan hävdade att hon och mannen hade avsett att bostadsrätten skulle utgöra så kallat giftorättsgods (motsatsen till enskild egendom). Barnen menade däremot att så inte var fallet. Effekten om barnen fick som de ville skulle nämligen bli att bostadsrätten inte räknades in i bodelningen – vilket skulle innebära att barnens arv från fadern blev större.

Det blev därmed upp till tingsrätten att tolka skrivningen i äktenskapsförordet.

Tingsrätten: bostadsrätter är lös egendom

Tingsrätten konstaterade att skrivningen i äktenskapsförordet om ”lösegendom” rimligen borde innefatta all lös egendom som makarna ägde vid äktenskapets ingående.

Till skillnad från fastigheter klassas nämligen bostadsrätter som lös egendom. Det rimliga antagandet skulle därför vara att skrivningen även innefattade mannens bostadsrätt. Bostadsrätten nämndes inte heller specifikt i äktenskapsförordet.

Sammantaget bedömde tingsrätten därför att det inte framkommit några omständigheter angående makarnas gemensamma avsikt som skulle motivera att bostadsrätten inte skulle omfattas av begreppet ”lösegendom”.

Domstolen ogillade därför kvinnans talan.

Hovrätten går på samma linje

Kvinnan överklagade till Svea hovrätt, som instämde i tingsrättens bedömning. Enligt hovrätten måste ordalydelsen ”lösegendom” betyda att lös egendom skulle utgöra enskild egendom. Det saknade betydelse att begreppet skrivits ihop till ett ord, enligt rätten.

Denna utgångspunkt skulle kunna ha brutits om kvinnan hade kunnat visa att hon och mannen i verkligheten haft en annan avsikt med skrivningen, så kallad ”gemensam partsvilja”.

Hovrätten ansåg dock inte att kvinnan kunnat visa att det funnits en sådan partsvilja. Eftersom bostadsrätter är lös egendom ogillade därför även hovrätten kvinnans talan.

Högsta domstolen, HD, har nu meddelat att målet inte kommer prövas i högsta instans. Bostadsrätten ska därför inte ingå i bodelningen och dess värde kommer helt tillfalla barnen.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Vid tolkning av ett testamente eller äktenskapsförord efter en makes död finns av förklarliga skäl ingen möjlighet att höra den avlidne om vad denne tänkte när handlingen skrevs. På så sätt är det mycket viktigt att det inte finns otydligheter i exempelvis ett testamente. Det är av den anledningen ofta en fördel att ta hjälp av en jurist när testamenten och äktenskapsförord upprättas, så att inga felaktigheter eller oklarheter uppkommer.
  • Bostadsrätter klassas som lös egendom och följer därför inte samma regelsystem som fastigheter. Det kan vara bra att känna till både vid försäljningar och pantsättningar, liksom vid upprättande av testamenten och äktenskapsförord.

 

Foto: Hasse Holmberg/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Nils1.3

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se

Dela

Certifierad E-handel
Allt om Juridiks webbplats är en Certifierad E-handel, vilket innebär att du kan handla tryggt hos oss med ett köpskydd om något skulle bli fel.
© 2024 Allt Om Juridik. All rights reserved.

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Företagsuppgifter
3
Lösenord
Samtycke*

Logga in

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar, webbinarium
och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Lösenord
Samtycke*