Två borgensmän åläggs av hovrätten att stå för var sitt borgensåtagande, eftersom de inte lyckats visa att de gått i borgen med solidariskt betalningsansvar.
Sedan ett bokförlag gått i konkurs uppkom frågan om hur mycket dess grundare såsom borgensmän var skyldiga att betala till långivarna.
Målet togs upp i Halmstad tingsrätt efter att förlagets grundare hade bestridit den långivande bankens ansökan om hjälp från Kronofogdemyndigheten. Banken anförde att de två grundarna hade ingått var sitt personligt borgensåtagande om 175 000 kronor för lån banken givit till förlaget, och att de nu var skyldiga att betala.
Borgensmännen å sin sida bestred att det skulle ha varit fråga om två borgensåtaganden. I stället ansåg de att det endast fanns ett borgensåtagande om 175 000 kronor, för vilket de båda svarade solidariskt. Därtill ansåg de att deras ansvar skulle sättas ner, till följd av att banken brustit i sitt ansvar och sin vårdplikt – banken hade utlöst förlagets konkurs genom att säga upp lånen till omedelbar betalning, trots att det funnits en överenskommen amorteringsplan.
Då banken vid tingsrättsförhandlingen kunnat visa på separata av respektive borgensman undertecknade borgensåtaganden, fann tingsrätten utan mer omfattande utredning att förlagsgrundarna hade att svara för var sitt personligt borgensåtagande. Eftersom bokförlaget hade underlåtit att betala för sina lån hade banken dessutom haft full rätt att säga upp dem.
Vid överklagan till hovrätten kvarstod endast frågan huruvida förlagsgrundarna hade ett personligt eller solidariskt borgensansvar. Hovrätten för i sin dom ett något mer nyanserat resonemang än tingsrätten, utifrån faktumet att det saknas formkrav för borgen. Om en muntlig överenskommelse om solidariskt ansvar faktiskt har slutits är denna giltig även om handlingarna säger att åtagandet är personligt. Enligt hovrätten saknas det dock stöd i utredningen för att något annat överenskommits än vad borgenshandlingarna visar. Domstolen fastställer därför tingsrättens dom och borgensmännen har därför att vardera betala 175 000 kr.
Vad betyder detta i praktiken?
Om två parter undertecknar ett skriftligt avtal vars innehåll de redan innan har kommit överens om muntligen, är det den tidigare överenskommelsen som ska gälla ifall de skiljer sig åt. Den skriftliga handlingen är främst ett bevismedel. Trots detta avgörs många mål, likt detta, snarare på bevis- än sakfrågor.
__________________________________
Författare: Tobias Adolfsson, Allt om Juridik
Källa: Blendow Lexnova
Foto: Micke Larsson / TT
