Livsmedelsverkets vikarierande veterinär godkände en häst inför slakt, trots notering i hästpasset att hästen skulle ”exkluderas från livsmedelskedjan”. Ordinarie veterinär upptäckte detta tre veckor senare och partiet kött fick återkallas. Slakteriets försäkringsbolag krävde skadestånd av staten, och Justitiekanslern konstaterar nu att veterinären gjort sig skyldig till felaktig myndighetsutövning. Skadeståndet jämkas dock till hälften eftersom att slakteriet anses medvållande till skadan.
En häst inkom för slakt till ett slakteri. Hästen kontrollerades av Livsmedelsverkets vikarierande veterinär tillsammans med ägaren till slakteriet. I hästpasset, en ID-handling som krävs för alla hästar inom EU, fanns en notering om att hästen skulle ”exkluderas från livsmedelskedjan”. Veterinären bedömde dock att den ändå kunde användas som livsmedel. Ägaren till slakteriet sålde efter slakten köttet vidare till en kötthandlare.
Runt tre veckor senare upptäckte den ordinarie veterinären noteringen i hästpasset. Till följd av detta beslutade Livsmedelsverket att återkalla partiet kött där hästköttet ingick. Kötthandlaren, som köpt partiet, krävde då skadestånd av slakteriet.
Slakteriets försäkringsbolag reglerade skadan och tog över anspråket. Sedan vände sig försäkringsbolaget till Livsmedelsverket och begärde skadestånd uppgående till nästan 360 000 kronor. Frågan om myndighetens, det vill säga statens, skadeståndsskyldighet har nu prövats av Justitiekanslern (JK).
Slarvig veterinär eller medvållande slakteri?
Försäkringsbolaget hävdade i sin anmälan att Livsmedelsverkets veterinär agerade försumligt när denne godkände att hästen gick till slakt. Veterinären tog dessutom hästpasset efter sin kontroll och det fanns därför ingen möjlighet för slakteriet att göra efterkontroll. Slakteriet har anfört att det måste kunna lita på veterinärens godkännande inför slakt, och att det inte kan krävas att slakteriet ska “dubbelkolla att veterinären utfört sitt arbete ordentligt”.
Livsmedelsverket har invänt att skadeståndet ska jämkas eftersom att slakteriet medverkat till skadan. Enligt verket var noteringen i hästpasset klar och tydlig. Det åligger även livsmedelsföretagen att kontrollera informationen, framhåller verket.
JK:s bedömning
JK bedömer att Livsmedelsverkets veterinär varit oaktsam när denne godkände hästen trots noteringen i hästpasset. Enligt skadeståndslagen ska staten ersätta ”ren förmögenhetsskada” som ”vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i sådan verksamhet som staten svarar för”. Ett beslut om att godkänna en häst för slakt innebär myndighetsutövning, och i detta fall blev den direkta följden att köttet återkallades. Staten är därför skadeståndsskyldig.
Enligt utredningen har dock slakteriet haft tillgång till hästpasset innan Livsmedelsverkets veterinär fick del av det. Det är i första hand livsmedelsföretagaren som ska kontrollera att djur är lämpade som livsmedel. Slakteriet har enligt JK haft en kontrollplikt som inte kan anses ha fullgjorts i tillräcklig grad, och det spelar ingen roll att veterinären tagit med sig hästpasset efter bedömningen av hästen så att slakteriet inte kunnat göra efterkontroll. JK beslutar därför att skadeståndet ska jämkas till drygt 172 000 kr, alltså ungefär hälften det belopp som försäkringsbolaget krävt.
Vad innebär detta i praktiken?
• Vid kontroll av djur som är avsedda för livsmedelsproduktion har både Livsmedelsverket och det enskilda livsmedelsföretaget ett ansvar för att kontrollera och säkerställa att livsmedelslagstiftningen efterföljs. Det primära ansvaret finns hos livsmedelsföretaget, medan det allmänna ska kontrollera att livsmedelsföretagaren fullgör sina förpliktelser.
Justitiekanslern 6722-16-40
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Foto: Oded Balilty/TT
Bianca Rönngren
bianca.ronngren@alltomjuridik.se
