En man vände sig till Sollentuna kommun och begärde att få ta del av förordnanden av parkeringsvakter och intyg om deras utbildning. Kommunen nekade med hänvisning till sekretess. Kammarrätten ändrar nu kommunens beslut och ger mannen delvis rätt.

Kommunen nekade mannen att få ut handlingarna eftersom man hävdade att de aktuella uppgifterna, som innehöll bland annat en parkeringsvakternas namn, hemadress och personnummer, skulle kunna leda till att parkeringsvakterna utsattes för våld eller annat “allvarligt men”.

Efter att kommunen nekat mannen att få ta del av dokumenten överklagade han till Kammarrätten i Stockholm.

I sitt överklagande förklarade mannen att anledningen till att han begärt ut dokumenten var att han behövde informationen för att “tillvarata vara sin rätt” i ett antal fall. Han hävdade dessutom att det fanns anledning att misstänka att kommunen inte skötte parkeringsövervakningen på ett korrekt sätt. Av denna anledning ville han kontrollera att det verkligen fanns förordnanden från kommunen samt att parkeringsvakterna hade genomgått rätt utbildning.

Kammarrätten ger mannen rätt

Man har som utgångspunkt rätt att ta del av så kallade allmänna handlingar (handlingar som är upprättade eller inkomna till en myndighet och förvaras där) men det finns regler om sekretess som begränsar denna rättighet.

Kommunen hade alltså uppgett att det skulle kunna innebära våld eller annat allvarligt men för den enskilde parkerinsvakten eller dennes familj om uppgifterna lämnades ut. Varför kommunen gjorde detta antagande framgick dock inte.

Kammarrätten ifrågasätter inte mannens syfte med sin begäran och anser inte heller att något tyder på att utlämnandet av namn skulle kunna leda till våld eller annat lidande för de berörda. Enligt domstolen är utgångspunkten i detta fall att namnen ska lämnas ut. Offentlighetsprincipen gäller, helt enkelt.

Kammarrätten ger därför mannen rätt att få ut namnen på parkeringsvakterna.

Mannen får dock inte veta vakternas personnummer

När det gäller personnummer är dock utgångspunkten en annan – nämligen att sekretess råder om det inte finns skäl för att bryta sekretessen.

Kammarrätten anser inte att det är helt klart att ett utlämnande av vakternas personnummer inte skulle medföra men i form av integritetskränkning av de berörda. Mannen får därför inte rätt att få ut dessa uppgifter. Hans begäran avslås alltså i denna del.

Vad innebär detta i praktiken? 

• Principen att alla ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda kallas offentlighetsprincipen och framgår av svensk grundlag. Syftet med offentlighetsprincipen är att folket ska kunna få insyn i myndigheters arbete och på så vis utföra en form av kontroll av detta. Som framgår av fallet ovan är inte alla allmänna handlingar offentliga, det är de enbart om det inte finns en regel om sekretess som skyddar den aktuella informationen. Sekretessreglerna är omfattande och olika typer av uppgifter kan ha olika stark sekretess och olika presumtionsregler.

Foto: Robert Henriksson/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Karin Arleskär 

karin.arleskar@alltomjuridik.se