fbpx
 
29 maj, 2017

Kapten frias från sjöfylleri – eftersupning ”inte uteslutet”

Det är inte ovanligt att bevissvårigheter uppstår i brottmål och därför är det viktigt att säkra bevis så snabbt som möjligt efter att ett brott har begåtts. En kapten som uppvisat höga promillehalter i blodet har nu friats från sjöfylleri. Eftersom det gått lång tid innan provtagningarna finns en möjlighet att han druckit sig full efter att han avsatts som befälhavare.

I slutet av mars skulle ett ryskt fartyg lotsas på sin färd mot Åhus och vidare mot Oxelösund. Då lotsen bordade fartyget uppstod en misstanke om att kaptenen var alkoholpåverkad. Överstyrmannen på fartyget kontaktade rederiet som omedelbart avsatte kaptenen som befälhavare och avskedade honom. Efter detta fortsatte den avsatte kaptenen dricka. Han åtalades senare vid Malmö tingsrätt för grovt sjöfylleri och vårdslöshet i sjötrafik.

I tingsrätten uppgav kaptenen att han visserligen druckit vodka både före och efter det att lotsen kom ombord på fartyget, men förnekade ändå brotten han åtalats för. Anledningen till att han drack alkohol på fartyget var att han i närheten av Åhus hade haft telefonkontakt med vänner i Ryssland som gett honom beskedet att hans hustru, som var sjuk i cancer, hade avlidit. 

Vid sjöfylleri går det ofta lång tid mellan den påstådda gärningen och provtagningar av alkoholhalten i blodet. Det här fallet var inget undantag och först sex till tio timmar efter gärningen togs tre blod- och urinprover. De uppvisade värden på mellan 2,08 och 3,08 promille. Precis som för rattfylleri går gränsen för sjöfylleri vid 0,2 promille i blodet.

Risk för eftersupning

Mannen ska ha fortsatt att dricka efter att han blivit avsatt och avskedad och ska enligt egna uppgifter ha druckit så mycket som en liter starksprit. Rättsmedicinalverket har i ett yttrande till tingsrätten framhållit att de uppmätta alkoholvärdena inte ger något stöd för att kaptenen druckit alkohol efter körningen, men att det inte går att ”utesluta möjligheten” med tanke på hur lång tid som gått innan provtagningarna skett. 

Lotsens uppgifter om kaptenens beteende talade ändå enligt tingsrätten för att kaptenen druckit alkohol i någon omfattning innan han fråntogs ansvaret för fartyget. Lotsen berättade bland annat att svårt att föra samtal med kaptenen, att det var svårt att få igenom det han ville ha sagt och att kaptenen var som ”kl 01.00 en natt på krogen”. Lotsen påpekade också att han inte kunde säga hur stor del av faktumet att kaptenen inte kunde utföra sitt jobb som berodde på alkohol och hur mycket som berodde på det chockartade beskedet han fått kort tidigare.

Sammantaget finns det enligt tingsrätten ”mycket som talar för att [kaptenen] hade en alkoholkoncentration som översteg 0,2 promille innan han fråntogs befälet över fartyget”. Det går däremot inte att säga att det är ställt bortom rimligt tvivel att det varit så. Kaptenen frias därför från såväl sjöfylleri som vårdslöshet i sjötrafik.

 

Vad innebär detta i praktiken?

  • I brottmål har åklagaren bevisbördan för att det har gått till på det sätt som åklagaren påstår. Förutom provtagningarna och lotsens vittnesuppgifter hade även ett förhör med uppgifter från kaptenen själv åberopats. Eftersom det hållits mindre än ett dygn efter händelsen då kaptenen fortfarande var uppskakad över beskedet han fått menade dock tingsrätten att hans uppgifter i det sammanhanget måste ses som osäkra.

 

Foto: Björn Lindgren / SCANPIX

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Felix Sjöberg

felix.sjoberg@alltomjuridik.se