Det pågår diskussioner kring huruvida vissa aktiviteter ska vara att bedöma som idrotter eller inte. Den aktivitet som fått mest medial uppmärksamhet i det hänseendet de senaste åren är e-sport där många utövare företräder åsikten att e-sport bör betraktas som en idrott. Även schack är en aktivitet som en del människor anser ska klassas som en idrott. Efter att ha överklagat Skatteverkets beslut i två instanser har Stockholms Schackförbund emellertid fått bita i gräset. Kammarrätten har slagit fast att schack inte är en idrott. Konsekvensen av detta blir ökade kostnader i form av arbetsgivaravgifter för Schackförbundet.
I ett omprövningsbeslut år 2014 beslutade Skatteverket, SKV, att höja underlaget för arbetsgivaravgifter för Stockholms Schackförbund avseende åren 2011 till 2013. Totalt innebar det att förbundet skulle betala drygt 140 000 kronor i obetalda arbetsgivaravgifter. Dessutom beslutade SKV att påföra föreningen skattetillägg motsvarande 5 % av arbetsgivaravgifterna.
Bakgrunden till SKV:s beslut var att Schackförbundet valt att redovisa vissa utbetalningar som avgiftsfria ersättningar. Enligt en bestämmelse i socialavgiftslagen ska arbetsgivaravgifter inte tas ut på ersättning från en ideell förening till en idrottsutövare om föreningen har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen inte överstiger ett halvt prisbasbelopp (ett prisbasbelopp år 2014 var 44 400 kronor).
SKV ansåg inte att förbundet är en förening vars huvudsakliga syfte är att främja idrottslig verksamhet. Förbundet saknade enligt SKV därför rätt att redovisa utbetalningarna som fria från arbetsgivaravgifter.
Hävdade likhet med höjdhopp
Schackförbundet överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm. Knäckfrågan för domstolen att avgöra var om schack skulle betraktas som en idrott eller inte. I rätten påpekade förbundet att de visserligen inte är knutna till Riksidrottsförbundet, men däremot till det internationella schackförbundet. Förbundet menade också att schackrörelsen har samma uppbyggnad som en idrottsorganisation och att strukturen på tävlingsverksamheten är likartad. Vad gäller den fysiska aktiviteten under ett schackparti hänvisade förbundet till ”fysiologer” som ska ha sagt att den fysiska utväxlingen under ett schackparti är åtminstone lika stor som den under en höjdhoppstävling.
Förvaltningsrätten skrev i sin dom att idrottslig verksamhet normalt innebär verksamhet som anordnas av en organisation som är knuten till Sveriges Riksidrottsförbund eller en annan jämförlig organisation. Den hänvisade också till ett tidigare avgörande från Kammarrätten där det uttalades att schack är hänförligt till tankesportverksamhet och inte till idrottslig verksamhet. Sammantaget ansåg förvaltningsrätten inte att Schackförbundet har som syfte att främja idrottslig verksamhet, och därmed inte heller kan utnyttja undantaget gällande arbetsgivaravgifter.
Förbundet förlorar även i kammarrätten
Stockholms Schackförbund var inte nöjda med domen utan överklagade till Kammarrätten. Där hävdade förbundet att det är en felaktig uppfattning att schack inte kräver någon fysisk prestation. Detta eftersom ett schackparti normalt håller på i flera timmar och är fysiskt ansträngande och då tävlingseliten ”är i fysisk toppform”. Ett annat argument som fördes fram i kammarrätten var att idrottens skiljedomstol betraktar schack som en idrott och avgör schacktvister.
Kammarrätten utgår i sin bedömning från att en idrott är en verksamhet som innebär fysisk aktivitet och att det fysiska momentet har mer än en försumbar betydelse. Rätten bedömer att i schack är det tankemässiga momentet är avgörande och det fysiska momentet av underordnad betydelse. Även här blir alltså bedömningen att schack inte är en idrott, och att schackförbundet ska betala arbetsgivaravgifter för den ersättning som utgår till schackspelare.
Vad innebär detta i praktiken?
- Som tjänsteinkomst beskattas inte bara det som vanligtvis betraktas som arbete, utan i stort sett allting där någon har utfört en prestation och för det tagit emot pengar. Frågan om tävlingsvinster ska beskattas som en inkomst som hänför till en prestation avgörs ofta baserat på om det ligger en prestation bakom vinsten eller om det varit ren tur. I ett vägledande fall från 50-talet hade en person vunnit motsvarande över en miljon kronor i dagens penningvärde genom att fylla i ord i s.k. lucktexter och sedan hitta på en 15 ord lång slogan. Hans insatser i tävlingen ansågs vara en prestation som gjorde vinsten skattepliktig.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Felix Sjöberg
