Ett tvistemål gällande trafikskadeersättning och inkomstförlust vid Falu tingsrätt tog tre år och fyra månader att handlägga. Den långa handläggningstiden fick en av parterna att klaga hos Justitieombudsmannen, JO, som nu beslutat sig för att kritisera rådmannen och lagmannen vid tingsrätten.

Målet hade inletts i Falu tingsrätt i början av mars 2013. Saken gällde huruvida en av parterna skulle få högre ersättning för inkomstförluster genom sin trafikskadeersättning.

Målet var klart för avgörande i slutet på november 2014. Trots detta meddelades ingen dom förrän i mitten på juli 2016. En av parterna vände sig då till JO för att klaga på den långa handläggningstiden.

JO är en myndighet som jobbar med att granska ifall andra myndigheter följer de lagar och regler som styr deras arbete. Extra vikt läggs vid sådana lagar som berör enskildas skyldigheter och rättigheter i förhållande till det allmänna.

Om JO anser att myndigheten agerat felaktigt kan JO välja att ”kritisera” myndigheten och enskilda tjänstemän. JO:s beslut är inte rättsligt bindande, så myndigheterna behöver inte ändra något beslut baserat på JO:s utlåtande. I praktiken brukar dock JO-kritik leda till att rutiner och hantering vid myndigheten ses över.

Rådman skyllde på tidsbrist

Den rådman som handlade målet ansåg själv att domen varit ”oacceptabelt försenad” och uppger att orsaken till detta är att hon felprioriterat sitt arbete.

Rådmannen ansåg att domen borde ha meddelats under våren 2015 men att tidsbrist gjorde att hon sköt fram datumet för när dom skulle skrivas och meddelas.

JO ansåg att det var utrett att någon tidsplan inte hade upprättats i målet och att handläggningen stannade av helt efter att målet blivit klart för avgörande. Därför fick rådmannen kritik.

Även lagmannen vid tingsrätten fick kritik för att hon inte vidtagit någon åtgärd för att få målet avgjort inom skälig tid. Samma lagman har även tidigare fått kritik för att handläggningen av ett tvistemål tagit för lång tid och för att ingen tidsplan upprättats.

JO betonade även att den utgår från att tingsrätten och rådmannen framöver kommer organisera sitt arbete så att liknande brister inte upprepas.

Vad innebär detta i praktiken?

• Enligt regeringsformen är det en grundläggande rättighet att få sin rättegång prövad inom skälig tid. Sverige har även internationella förpliktelser, exempelvis genom Europakonventionen, om att rättssystemet ska tillhandahålla prövning inom skälig tid.
• Om domen dröjer och detta beror på omständigheter som hör till domstolen kan parterna även i vissa fall ha rätt till ekonomisk kompensation. Man kan då vända sig till Justitiekanslern (JK) med ett skadeståndsanspråk.

Foto: Jessica Gow/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Pinak Chakraborty

pinak.chakraborty@alltomjuridik.se