Åtal om brott mot efterforskningsförbudet ska väckas mot en säkerhetschef på Försäkringskassan. Det har justitiekansler Anna Skarhed beslutat.
Justitiekanslern beslutade i april 2014 att inleda förundersökning angående misstanke om brott mot efterforskningsförbudet med anledning av en anmälan som hade gjorts till JK.
Säkerhetschefen på Försäkringskassan hade i slutet av mars förra året kallat sina medarbetare till ett möte där han frågade vem som hade lämnat hemliga uppgifter till Expressen.
Expressen hade ett par dagar tidigare publicerat den första av ett antal granskande artiklar om Försäkringskassan.
Mötet spelades in och detta används nu som bevisunderlag i utredningen.
Vad innebär detta i praktiken?
- Alla anställda i offentlig sektor har meddelarfrihet. Detta innebär att uppgifter får utlämnas till media, utan att arbetsgivaren får efterforska (efterforskningsförbudet) eller bestraffa anställd som utnyttjat sin meddelarfrihet (repressalieförbudet). Syftet bakom detta är att främja insyn och transparens i statens organ och möjliggöra för så kallade “whistleblowers”.
- Inom privat sektor finns inte samma förbud. Detta innebär att en privat arbetsgivare får efterforska vem som “läckt” uppgifter till media. Arbetsgivaren får också vidta åtgärder mot den som läckt, men måste ändå följa arbetsrättsliga regler om godtagbara grunder för uppsägning/avsked.
Foto Henrik Montgomery/TT
Johanna Haddäng/Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se
