Ett bolag bröt enligt en miljönämnd mot ett föreläggande om att vidta åtgärder för att minska smittspridning på en food court. Eftersom nämnden inte har inkommit med tillräcklig bevisning från det aktuella kontrolltillfället, avslår förvaltningsrätten nämndens ansökan om utdömande av vite.

En miljönämnd bestämde att förelägga ett bolag att vidta åtgärder för att stolar och bord på en food court i en galleria skulle placeras på ett sätt som inte innebar en risk för smittspridning. Föreläggandet var förenat med vite om 150 000 kr för varje tillfälle som det kunde fastställas att bolaget brutit mot föreläggandet.

Efter en inspektion konstaterade miljöförvaltningen att stolar och bord var placerade för tätt och att det förelåg trängsel på delar av serveringen. Nämnden ansåg att bolaget var ansvarigt för bristerna och ville att förvaltningsrätten skulle döma ut det förelagda vitet eftersom bolaget inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att olika sällskap kunde hålla minst en meters avstånd från varandra. Bolaget menade att det är den som driver ett serveringsställe som är ansvarig för att säkerställa att besökare kan hålla avstånd till varandra, och att bolaget inte var den som drev ett serveringsställe i lagens mening eftersom bolaget endast var hyresvärd.

Förvaltningsrätten börjar med att konstatera att den som driver ett serveringsställe är ansvarig för att lokalerna är utformade så att trängsel undviks. I förarbetena till lagen framgår att det främst är den som driver verksamheten som kan vidta sådana åtgärder. Domstolen konstaterar att food courten används gemensamt av alla restauranger och caféer i anslutning till food courten, och att det kan anses tala för att dessa hyresgäster är de som driver serveringsställen i lagens mening. Bolaget har dock i egenskap av hyresvärd ansvaret för att exempelvis tillhandahålla inredning och bestämma hur ytan ska utformas, och därmed anser domstolen att det är klarlagt att bolaget är den som har faktisk möjlighet att vidta åtgärder för att minska smittspridning.

Domstolen konstaterar att bevisbördan för överträdelsen ligger på nämnden, och att nämnden inte uppvisat någon konkret bevisning i form av exempelvis bilder från kontrolltillfället. Nämnden hade lämnat in bilder från kontroller som genomförts efter att nämnden redan ansökt om utdömande av vite, och dessa bilder kunde därför inte beaktas. Sammanfattningsvis finner domstolen att nämnden inte visat att bolaget brutit mot föreläggandet, och ansökan avslås.

_________________________________

Författare: Hannah Renström, Allt om Juridik

Källa: Blendow Lexnova

Foto: Henrik Montgomery / TT