fbpx
 
26 januari, 2015

Inget skadestånd för beskuren häck

Ett par begärde över 35 000 kronor i skadestånd från en granne för att han tagit ner en häck. Enligt tingsrätten har paret rätt till ersättning, men eftersom de inte lagt fram någon bevisning om beloppet som skadan har uppgått till ogillas deras talan.

Paret krävde grannen på skadestånd á 35 000 kronor. Ersättningen skulle täcka plantering av en ny häck och provisoriskt insynsskydd i form av tre buskar. Som grund för sitt yrkande uppgav paret att grannen hade kapat sex meter av den häck som växer längs gränsen mellan parternas fastigheter.

Grannen bestred dock skadeståndsskyldighet och hävdade att han inte hade tagit bort någon häck, utan endast beskurit den.

Ångermanlands tingsrätt påpekar nu att enligt grannelagsrättsliga principer måste den som brukar en fastighet ”ta skälig hänsyn” till sin granne. Enligt domstolen har grannen inte haft rätt att beskära den del av häcken som har varit belägen på parets fastighet. Paret hade tidigare meddelat grannen att de ville sköta sin sida av häcken själva. Därför anser tingsrätten att grannen varit oaktsam genom att ta ned häcken – och att paret har rätt till ersättning för den skada de lidit.

Men även om paret i sig haft rätt till ersättning finner tingsrätten att paret har inte lagt fram någon som helst bevisning om vad de 35.000 kronorna skulle motsvara för skada. De har alltså inte bevisat hur stor skadan varit, trots att tingsrätten anser att paret utan större svårighet hade kunnat göra det.

Med hänsyn till detta anser inte tingsrätten att någon skälighetsuppskattning av skadans belopp kan göras. Därför ogillas nu parets talan. Istället tvingas paret betala cirka 2 700 kronor i ersättning för rättegångskostnader till grannen.

Vad innebär detta i praktiken?

  • I tvistemål, såsom skadeståndsmål, krävs i regel att den som vill ha skadestånd måste kunna bevisa vilken skada hen lidit och kunna motivera det yrkade beloppet. I målet ovan fann domstolen att en skada skett, men att kärandesidan (dvs paret) inte kunnat motivera ersättningens storlek.
  • I tvistemål får i regel den part som förlorar tvisten betala rättegångskonstnaderna (inklusive motståndarens advokatkostnader). I praktiken blir dock detta ofta en fråga om vilket försäkringsbolag som betalar.

 

Foto: Janerik Henriksson / TT

 

Isak Bellman/Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se

Nils