fbpx
 
19 februari, 2018

Hovrätten undanröjer dom mot visselblåsare – tingsrätt inte behörig

En 46-årig man som arbetat som vårdbiträde på ett LSS-boende hade mejlat två nyhetsredaktioner uppgifter om missförhållanden i vården på boendet. Mejlet innehöll sekretessbelagda uppgifter om två personer som vårdades på boendet och mannen dömdes därför för brott mot tystnadsplikten i tingsrätten. Hovrätten har nu undanröjt den fällande domen. Hovrätten menar att målet utgjort ett tryckfrihetsmål – något som tingsrätten saknat behörighet att ta upp.

En idag 46-årig man arbetade under sommaren 2015 som vårdbiträde på ett boende för personer som vårdas inom ramen för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Mannen hade identifierat vad han uppfattade vara missförhållanden i vården på boendet och valde att mejla uppgifterna till två nyhetsredaktioner.

Mejlet innehöll uppgifter som var belagda med sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen. Mannen påstod att han skickat mejlet eftersom kommunen inte genomfört någon utredning trots att han informerat både arbetsgivaren och kommunen om missförhållandena. Han tyckte det var viktigt att ta upp hur personerna i fråga behandlades, framförallt att de inte får kännedom om deras rättigheter och hur deras kontakt med anhöriga begränsas. 

Mannen åtalades senare av allmän åklagare och dömdes i tingsrätten för brott mot tystnadsplikten. Motivet bakom röjandet beaktades som en förmildrande omständighet och påföljden blev 40 dagsböter om 50 kronor.

Hovrätten undanröjer domen

Mannen överklagade till hovrätten som i sin tur nu undanröjer tingsrättens dom. Hovrätten konstaterar att tingsrätten i själva verket inte varit behörig att ta upp målet eftersom att det rört sig om ett användande av meddelarfriheten – vilket innebär att det är ett tryckfrihetsmål.

När någon som mannen i detta fall vänder sig till tidningar i syfte att ”bidra med uppslag och material för framtida nyhetspubliceringar”  har man grundlagsskydd i form av meddelarfriheten i tryckfrihetsförordningen. Meddelarfrihetens skydd gäller dock inte undantagslöst, utan vissa typer av sekretessbrott kan fortfarande anses vara så kallade ”meddelarbrott”.

För meddelarbrott gäller däremot ett särskilt handläggningsförfarande. Bland annat är det enligt huvudregel Justitiekanslern, JK, som ska vara åklagare i sådana mål. En allmän åklagare får bara väcka åtal om denne fått tillstånd från JK. Eftersom att ett sådant tillstånd saknats i detta fall har åklagaren inte varit behörig att väcka åtal och tingsrätten inte behörig att ta upp målet. Hovrätten undanröjer därför tingsrättens dom.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Den som vänder sig till media i syfte att bidra med material för nyhetspubliceringar är skyddad utav meddelarfriheten. Detta innebär att personen i fråga i viss utsträckning kan lämna ut annars sekretessbelagda uppgifter straffritt. Det starka skyddet för meddelare motiveras bl.a. med att det anses viktigt att tjänstemän ska kunna avslöja missförhållanden.
  • Vissa typer av sekretessbelagda uppgifter får dock inte röjas ens av den som är skyddad av meddelarfriheten. Det kan exempelvis röra sig om uppgifter som rör rikets säkerhet men också vissa uppgifter som rör någons personliga integritet.

Hovrättens målnr: B 4756-17

Foto: Micke Larsson / TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Pinak stor 3.2

Pinak Chakraborty

pinak.chakraborty@alltomjuridik.se