I början av april meddelade EU-domstolen att det så kallade datalagringsdirektivet är ogiltigt. Domstolen uttalade sig dock inte om nationella bestämmelsers förenlighet med unionsrätten. En utredare ges nu i uppdrag att analysera svensk rätt utifrån EU-domstolens upphävande av datalagringsdirektivet.

EU-domstolens dom har, enligt justitiedepartementet, lett till osäkerhet om vad som gäller för de svenska reglerna om lagring av trafikuppgifter.

Flera leverantörer har meddelat att man inte avser att fortsätta lagra uppgifter. Brottsbekämpande myndigheter har lyft fram att avsaknaden av lagrade trafikuppgifter får negativa konsekvenser för deras verksamhet.

Med anledning av detta har justitieministern gett en utredare i uppdrag att se över hur de svenska reglerna förhåller sig till de brister i direktivet som EU-domstolen har lyft fram.

Till utredare har utsetts före detta ordföranden i Högsta Förvaltningsdomstolen, Sten Heckscher. Till sin hjälp vid genomförandet av analysen kommer utredaren ha professor Iain Cameron, som är expert på internationell rätt och mänskliga rättigheter. Analysen ska presenteras om sex veckor.

Utredaren ska föreslå de ändringar som Heckscher finner lämpliga för att stärka skyddet för den personliga integriteten samt – om resultatet av analysen visar på brister i förhållande till unionsrätten – för att leva upp till unionsrättens krav. Denna del av uppdraget ska presenteras senast den första oktober.

Vad innebär detta i praktiken?

• Som Allt om Juridik har rapporterat om tidigare är det osäkert om de svenska reglerna för lagring av trafikuppgifter kommer att ändras, samt hur de nya reglerna då ska utformas. Det är därför klokt att hålla sig uppdaterad i ärendet för att säkerställa att ens verksamhet följer både svensk rätt och eu-rätt.

Foto: TT

Vanja Eriksson

vanja.eriksson@blendow.se